Polyklorerade Bifenyler (PCB) finns i vissa byggnader som byggts
eller byggts om under 1950-talet och fram till någon gång under 1970-talet. PCB
är miljö och hälsofarligt.
Exponering för PCB t ex via näringsintag kan ge skador på:
- lever
- immunsystem
- hjärna
och nervsystem - hormoner
och sköldkörtelfunktion
Akuta symptom – citat:
”I elektricitetens barndom använde man brandfarlig olja
som isolatorer i kondensatorer och transformatorer. 1929 lanserades PCB som ett
brandsäkert alternativ till oljan. Man märkte dock snabbt att personer som
handskades med PCB fick klorakne-blåsor,
vanligtvis i ansiktet, som lämnade djupa ärr.” (Källa: Wikipedia)
Byggvaror och
byggmaterial som kan innehålla PCB:
- Isolerglasfönster
– datummärkning i ram är vägledande - Utvändiga
fogmassor i fasad, dilatationsskarv – även renoverade fasader kan ha
gammal PCB bakom nya fogar - S k
akrydurgolv i industri och våtutrymme – inte lika vanligt i bostäder som i
lokaler - Isoleringsmaterial
i elektriska komponenter, bl a kondensatorer och jordkablar.
Det har också rapporterats att PCB från fogar kan ha
spridits till omgivning, bl a intilliggande fasad och ytterväggsmaterial samt
mark.
Förbud mot PCB
År 1972 förbjöds i Sverige användningen av PCB i t ex fogmassor men kan ändå ha använts ytterligare några år därefter. Förbud mot annan användning i t ex elektriska komponenter kom 1978. 1995 kom ett totalförbud mot användning av PCB.
Regler för inventering
och sanering
Fastighetsägare till byggnader uppförda eller renoverade
under åren 1956–1973 ska inventera fog- och golvmassor med avseende på PCB.
Resultatet samt planerad åtgärd för sanering skall rapporteras till
tillsynsmyndighet. Fog- eller golvmassor som innehåller 500 ppm (500 mg/kg) PCB eller mer skall saneras senast år 2014 resp.
år 2016 (industribyggnader samt bostadshus uppförda efter 1969).
Inventering,
sanering, destruktion, arbetsskydd
Det finns ingen restriktioner för vem som får inventera
eller sanera PCB. Vanligen utförs dessa arbeten av specialister med särskild
utbildning.
Transport, emballering och destination sker enligt
tillsynsmyndighets, kommunens och de avfallsansvarigas regler och riktlinjer.
genom hela processen är arbetsskyddet av stor vikt och alla som riskerar att komma i kontakt med materialet bör iaktta särskilt god hygien t ex i samnad med matintag.
Kunskapsbehovet
De miljöinventeringar som ligger till underlag för
enetreprenadupphandling sägs i denna studie vara av så varierande kvalitet att
det ”inte går att lita på”. Entrernören får ibland komplettera
inventeringarna själva. Av juridiska och ansvarsmässiga skäl anlitas då oftast
konsulter.
Oavsett vem som utför inventering eller sanering av PCB bör
alla som riskerar att komma i kontakt med ämnet ha information om när och var
förekomst kan misstänkas, hur man tar prov eller vem man ringer samt
försiktighetsåtgärder och hygien i samband med arbete i byggnader som kan
innehålla PCB.
Kunskapen om PCB (och andra hälso- och miljöfarliga ämnen) i
byggnader är en förutsättning för:
- relevanta
arbetsmiljöåtgärder och information - planering
av arbetens och beredskap i samband med tillträde eller rivning i nya
utrymmen
Även om specialister anlitas för inventering och sanering är
ju den egna kunskapen om t ex PCB en
förutsättning för att entreprenören skall veta om, när och var det krävs
ytterligare undersökningar och åtgärder. Hur skall den bedömningen annars
göras?
Arbetsinstruktion –
PCB
Arbetsinstruktioner kring PCB kan utformas så att de är både
en vägledning för identifiering av PCB, metodbeskrivning sanering samt
skyddsåtgärder.
En genomarbetad arbetsinstruktion kan då användas både för
arbetsberedning och i utbildningssammanhang.
Länkar med information om PCB:
Naturvårdsverket om regler kring PCB
Åtgärder vid sanering av PCB (PDF)
Arbetsmiljö vid PCB-sanering (PDF)
Spridning av PCB till andra material (PDF)
Miljöstörande material (PDF)
http://www.sfr.nu/Portals/30/Dokument/sanering_artikel.pdf
http://www.sydsanering.se/sanering.htm
