Så här beskriver en av
de intervjuade platscheferna en vanlig anbuds- och planeringsprocess vid
ombyggnadsjobb.
Före anbud behövs ett besök på
plats för att få överblick och bilda sig en uppfattning av hur logistiken kan
lösas samt för att bedöma ”eventualiteter”.
Efter upphandling och kontrakt behövs en
noggrannare inventering göras:
– ev. kompletterande miljöinventering och provtagning.
– planering för logistik och effektivt utnyttjande av ställningar
och transporthjälpmedel
Ställningar och transporthjälpmedel är en stor del av kostnaderna
i projekten. Med god planering kan den kostnaden hållas ner.
När byggnadsställningar eller plattformar/hissar är på plats görs ofta en noggrannare statusinventering av t ex fasader och tak för att
kontrollera om ytterligare renoveringsåtgärder bör göras när ställningar är på
plats och ingrepp ändå görs i fasaden. I sådana fall utgör detta som tilläggsjobb.
Detta låter ju som en ”sund process” för att slippa
onödiga kostnader och för beställaren skall ha möjlighet att samordna arbeten
när ställningar är på plats samt slippa göra om eller göra åverkan på nya
byggdelar längre fram.
Jag är övertygad om att det finns både hinder och möjligheter att
anamma denna process. Jag är t ex ingen expert på LOU men har fått höra att det
går utmärkt att handla upp det mesta på ett flexibelt och funktionellt sätt –
bara man ställer upp villkoren korrekt i förfrågningsunderlaget. Detta är
säkert inte så ”bara” att lära sig… 
… men hinder är ju till för att övervinnas och utveckla oss(!).
Så genom att överlista LOU har branschen kommit en bra bit på den vägen!
