ROTbloggen

Vanligaste bristerna vid asbestsanering:

1. Otillräckligt undertryck i saneringsytrymme – partiklar sprids utanför
2. Maskinell utrustning felaktigt installerad – dålig luftrening
3. Andningsskydd används felaktigt eller inte alls – asbest dras ner i luftvägarna
4. Brister i upphandling och praktisk kontroll.

Läs mer: Fusk med asbestsanering ökar

———————————————————————————————————–

Kommentar: Rubriken på länkad artikel korresponderar inte med punkterna ovan som anges som exempel i artikeln. Dessa indikerar snarast att det främst rör sig om grundläggande informations- och kompetensproblem – och inte så mycket om medvetet fusk.

Informations- och kompetensbehov:

1. Utförandet av saneringsutrymmet avseende täthet och upprättande av tryckförhållanden.

2. Inställningar i maskinell utrustning.

3. Kunskap om olika andningskydd och dessa användning – samt om varför de skall användas!

4. Rutiner och kompetens vid upphandling, inkl hantering av Lou(?)

Kanske finns också brister i kunskapen om asbest och dess ”farlighet” och hur man undviker att skada sig själv och andra?

———————————————————————————————————-

En tanke:

Om varje person som arbetar i ett ombyggnadsprojekt har kunskap om asbest (och andra farliga ämnen, t ex mögel, kvartsdamm och PCB) har denne bättre möjlighet att skydda sig själv, undvika onödiga risker samt att säga ifrån om han/hon upptäcker något misstänkt material under arbetets gång. Eller hur?

I MOR-projektet som jag själv medverkade i en gång i tiden och som jag redan refererat till här på bloggen, studerades förekomst av vissa ämnen, bl a bly, kvicksilver och PCB i gamla hus.

Hur mycket av dessa ämnen som idag finns kvar är osäkert, men det är ju just detta som kontrolleras vid en miljöinventering. I det aktuella projektet tog också fram underlag som då syftade till att utvecklas till en handbok i miljöivnetering.

Kanske kan dessa förslag komma till nytta idag i samband med utveckling av arbetsinstruktioner och kunskapsunderlag? Här följer några – resten finns i slutet av rapporten, sid 57 och framåt.

BLY:

KVICKSILVER:

PCB:

BETSI´s undersökningen
visar att cirka 30 procent av småhusen och ungefär 15 procent av övriga
byggnader har mögelpåväxt som kan ha betydelse för inomhusmiljön. Mögel
förekommer i stort antal byggnader är källare, uteluftsventilerade krypgrunder
och vindar. Förekomst av vattenskador ingår inte i bedömningen,

Inandning av mögelceller, delar av mögelceller eller sporer
kan ge upphov till flera olika medicinska effekter.

Hälsoeffekter

• Allergier
  mot mögel (ovanligt)
• Inflammation
  i luftvägarna (vanligt).

Symptomen kan vara irritation i luftvägarna, hosta och
klåda, ibland även ledvärk,

trötthet och koncentrationssvårigheter då inflammation kan spridas
till andra delar av kroppen.

Även om man inte längre utsätts för mögel kan besvär kvarstå
under många år liksom överkänslighet mot lukter.

Skador på lungorna

Om man utsätts för mycket höga mängder mögelceller, t ex i
yrkeslivet, kan en allvarlig inflammation med granulom i lungan utvecklas s k
lantbrukarlunga. En annan allvarlig lungsjukdom (sarkoidos) misstänks kunna
förorsakas av mögelexponering.

Mögelceller förekommer dessutom ofta tillsammans med olika
bakterier som i sig är bärare av starkt inflammatoriska ämnen!

Hur farlig är då exponering för mögel?

Ovanstående tillstånd kommer från hög exponering och/eller i
samband med nedsatt immunförsvar. Det verkar dock inte som om exponeringen
behöver pågå under lång tid för att skada skall uppstå.

Akut giftighet

Vissa mögelsorter bildar toxiner (gifter) som kan skada
lever och centrala nervsystemet.

Behövs mer fakta än så här?

Detta är långt ifrån en vetenskaplig research från min sida,
och det kvarstår många frågor och funderingar t ex:

– Mögelsporerna lever väl kvar i eller skadar lungvävnaden
eftersom symptomen är så långvariga?

– Kan mögelexponeringen effekter jämföras
med asbest exponering?

Om inte annat så är ju denna information ganska
avskräckande: Lokal tillväxt av mögelceller kan förkomma på huden hos
människor!

Slusatser

Mer fakta kring mögelexponering i byggsammanhang kanske kan fylla
en viktig funktion?

För mig räcker det att veta att exponering för mögel är
hälsofarlig: jag föreslår därför en Arbetsinstruktion kring hantering av mögel
och mögelskadat material i byggnader fylla ett akut behov för anställda i
byggbranschen!

MögelAI bör ta upp:

• Fakta
  om mögelförekomst i byggnader – riskkonstruktioner/skador
• Identifiering
  av olika farliga mögelsorter
• Särskilda
  åtgärder vid rivning och hantering
• Personliga
  skyddsåtgärder
• Hygienåtgärder
  för att undvika att ta med mögelsporer hem från jobbet eller få det i maten, då mögel kan vara giftigt att förtära.

Länkar:

http://www.svenskahusdoktorn.se/moegel

http://www.biofact.se/reports/pdf/Mould%20indoor.pdf

http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Mogelgifter/

Så mår våra hus – rapport

I en intervjuer med represenatanter för beställare framkom följande specifika problemdefinition. jag återger den här som debatt- och diskussionunderlag.

1. Fackliga problem – då arbete i en lägenhet med
kvarboende inte får utföras av samma person och olika yrkeskompetenser krävs. Byggnads är emot att yrkesgränserna överskrids.

Evakuering av hyresgäster är kostsam. Eftersom kvarboende
oftast är enda möjligheten behöver arbetet kunna effektiviseras och arbetet utföras så att antalet hantverkare i varje lägenhet minimeras, av hänsyn till de boende!

2. För få företag är specialiserade på ROT-jobb.

3. Beskattningssystemet, dvs att ROT-avdraget inte är
anpassat för fastighetsägare.

4. Upprustningskostnad kontra hyressättning.

I vårt projekt kommer vi att fokusera på de frågor som rör kompetensbrister och behov av kunskap.

Kompetensfrågorna verkar ju vara kanske ett av de främsta hindren att planera och genomföra ombyggnader på ett effektivt, hänsynsfullt och ekonomiskt sätt som möjligt.

Arbetsinstruktioner kan nog bara lösa en del av ovasntående. Då vi har ett system med alltmer nischade kompetenser och specialisering (inte bara på yrkesarbetarnas sida eller ur fackligt perspektiv!)

Kompetensbehovet måste lösas i första hand – inte ”omständigheterna”

Jag tror personligen inta att problem löses genom att försöka skruva klockan tillbaka eller gå till ”angrepp” mot rådande omständigheter? Tvärtom är det istället kompetensproblemen i sig som bör angripas och lösas(!) utifrån just de rådande förutsättningarna! Det tror jag blir mer konstruktivt och hållbart!

Alternativet är att anpassa oss till ”systemet”! Så varför inte införa specialisering inom ombyggnadsteknik?

Då blir kompetensen dessutom bättre och mer nischad. T ex har ju idag varken träabetare, betongarbetare, målare, murare specialistkunskaper eller ens håltagningsarbetare specialkunskaper ombyggnad inom sina yrkesutbildningar. Då spelar alltså mindre roll hur många yrkesbevis en person mäktar med att skaffa sig nrä det är inom ombyggnadsspecifika frågor kompetetns brister!

Synpunkter?

I förstudien
tycks meningarna går lite isär angående status på miljonprogrammet. En del
anser att det är reltaivt gedigna hus och att största problemet är sanering av
asbest och PCB. Några anser att miljonprogramsområden drar mycket energi medan
andra anser att de generellt inte är så dåliga varken ur energisynpunkt eller
kvalitetsmässigt.

Miljonprogramshusen
sägs vidare vara av sämre byggteknisk kvalitet än ännu äldre byggnader Det
påpekas vidare att det finns nyare bestånd med betydligt sämre kvalitet i
vitala beståndsdelar, t ex fönster, bl a från 1980-talet.

Förekommande och kommande renoveringsbehov i miljonprogrammet sägs
vara:

·
köksinredning

·
badrum

·
stammar

·
ventilation

·
uppvärmning

·
vissa klimatskal

Exempel på särskilda förutsättningar i vissa miljonshus:

·
Kramlor i fasadmur har rostat

·
Prefabricerade installationsväggar försvårar renovering i kök och
bad

·
Golvavlopp saknas i badrum

·
Inåtlutande tak (motfalls) vilka behöver höjas, lutas om och
förses med utvändig avvattning.

·
Tätning mellan utfackningsparti och bjälklag är dålig och det drar
in i lägenheterna.

·
Indragna balkonger som medför värmeförluster och kalldrag via
bjälklaget.

Min tolkning/gissning är att
meningsskiljaktigheterna kring den tekniska statusen beror på vem man frågor samt vilka erfarenheter denna
person har av sina egna fastigheter respektive från utförda
entreprenader. I så fall kan kanske slutsatsen dras att den tekniska
statusen för miljonprogrammets olika hus och områden varierera beroende av
byggteknik och hur underhållet skötts genom åren?

Fler erfarenheter, synpunkter eller tolkningar?

I projekteringen av ombyggnader kan
det vara problematiskt att:

• anpassa
  till moderna krav och regler i äldre byggnader.
• bevara
  en god byggnadsfysik efter t ex tilläggsisolering, tätningsarbeten och
  förändringar i ventilationen.

Intervjuade entreprenörer föreslog att kunskapen om äldre
hus och byggnadstekniker bör vara bättre bland ombyggnadsprojektörer och att projektörerna
bör göra bättre inventeringar på plats innan handlingar upprättas t ex:

• avseende
  för mätningar och statusinventeringar så att entreprenören kan lämna bättre
  prisuppgift och
• inför
  upprättande av håltagningsritningar så att dessa stämmer med verkliga
  förutsättningar.

Fler förslag eller synpunkter på projekteringen vid eller upphandling av ombyggnader?

Eftersom det finns så många osäkra förutsättningar vid ombyggnader,
t ex fukt i väggar och hälsofarliga material, bör beställarna blir bättre på
handla upp och driva ombyggnadsarbeten.

Exempel på vad som bör förbättras
enligt beställare:

• kunna
  ställa relevanta krav,
• värdera
  kompetensen istället för enbart kostnader
• vara
  aktiva och drivande genom hela projektet

Entreprenörerna anser att förfrågningsunderlagen och de
handlingar, att lämna pris på och sedan bygga efter, bör bli bättre. Problemen med
handlingarna är bl a:

• relationshandlingarn
  stämmer inte med verkligheten eller saknas
• mått
  i handlingar saknas eller stämmer inte, bland annat kan det vara att i
  äldre hus där fönstermåtten kan variera har inte fönstren mätts upp var
  för sig.

• miljöinventeringar
  som är dåligt utförda eller inte uförda alls, trots att uppenbara risker
  funnits.
• befintliga
  konstruktioner och material samt underhållsstatus på byggnad

För anbudsgivare gäller det att bilda sig en uppfattning och
omfattningen på plats. Ofta handlar det om en okulär syn, men det finns exempel
på mer omfattande underökningar gjorda då det varit möjligt att utföra mer
omfattande inspektion av material i konstruktioner mm

Så här sa en
platschef:

Ett bra anbud och ett smidigt genomförande kräver:

• Bra
  underlag samt besök på plats
• Mycket
  noggrann planering
• Erfarenhet !!!

Långt ifrån alla ROT-åtgärder utförs inom ramen för en
större entreprenad. Många handlas upp på ramavtal och utförs var för sig av
olika entreprenörer. Metoder samt metodspecifika förutsättningar vid utförandet
är enligt denna förstudie i stort detsamma oavsett entreprenad och
upphandlingsform.

När flera åtgärder sammanförs i ett och samma ombyggnadsprojekt
uppkommer ytterligare svårigheter kring planering och samordning. Större
ombyggnader ger samtidigt bättre möjlighet att nyttja resurser, t ex ställningar
och redskap samt olika yrkeskompetenser, mer effektivt.

Viktigt att belysa är att en ombyggnadsprocess har så passa
skilda förutsättningar i förhållande till än en nybyggnadsprocess att särskilda krav ställs på planering, kompetens och flexibilitet!

Detta gäller
inte bara rivningsmomenten, utan även det faktum att byggnadsarbetena inte följer samma
”kronologiska” ordning som nyproduktion samt att varje ombyggnadsprojekt
i sig har sina specifika förutsättningar – såväl kända som okända!

De intervjuer och samtal kommer därför i rapporten från förstudien att diskuteras även ur ett processperspektiv.

Fortsättning följer 😉