ROTbloggen

I Kristianstad pågår sedan en tid en upprustning av ett kvarter i centrum (Rådhuskvarteret). Vi som besökt staden i år har haft äran att få sett denna spektakulära ”ombyggnad” på nära håll.

Naturligtvis hade jag ingen kamera till hands just då…. Ni får därför nöja er med bilderna i Byggvärlden och från Kristianstad kommun via Flikr

Vill du veta mer om denna ”ombyggnad” och den kulturhistoriska bakgrunden?

– Kristianstad kommun informerar på hemsidan.

– För ställningsbyggarna i synnerhet har nog denna utmaning både varit en en fjäder i hatten och en kassako? Läs mer på Haki.

– Bilder och åsikter finns på bloggen Nätverket Kristianstad – För att vi älskar Kristianstad om ombyggnaden. De verkar i alla fall inte tycka att det handlar om en försköning – snarare om förvanskning?

– Byggnadsvårdsföreningens ”Gula listan” över hotade miljöer sände ut ett nödrop 2011 kring den aktuella ”ombyggnaden”. I november samma år, när rivningen påbörjades, mer eller mindre ”dödförklarade” Byggnadsvårdsföreningen kvarteret genom att ge det statuts ”rivet”.

Ja, så kan det gå… Ombyggnader upprör känslor!

Kan vi på ROTAi lära oss något av detta?

– Rent tekniskt är det kanske ett projekt att ta tillvara erfarenhet ifrån?

– Kulturhistoriskt är det kanske inget flaggskeppp precis, men väl ett exempel på hur delar/detaljer skulle kunna bevaras.

– En viktig utmaning i ombyggnadsprojekt (och alla andra projekt) kan vara att föra dialog med olika intressenter och så gott det går bemöta och hantera olika intressen!

Vi kanske också måste lära oss vem som faktiskt ”äger” stadsmiljön?

Inte alla projekt berör så många människor som denna ”ombyggnad”/rivning av kulturhistoriska värden i Kristianstad.

Det är ändå alltid på sin plats att fundera över vem som äger sta´n, Är det politikerna, kommunanställda tjänstemän, allmännyttan, näringslivet eller kommuninvånarna? Vem är på uppdrag av vem?

En ödmjuk hållning genom hela processen bör väl vara A och O, dvs oavsett vem som är beställare och vilka som känner sig berörda!

Olagliga och felaktiga elinstallationer kan leda till bränder

Just nu driver Elsäkerhetsverket ett projekt som skall kartlägga brandfarliga elinstallationer i byggnader.

Att Elsäkerhetsverket måste kartlägga status för elinstallationer i byggnader är väl ett tecken på att ingen har riktigt koll? Att det idag är först efter brand uppstått som man upptäcker eller kan misstänka att det förelegat ett elfel… men då är bevisen ofta uppbrunna!

Exempel på brandrisker

Risker vid renoverar en gammal fastighet är dolda installationer och att t ex koppla ihop gamla elledningar, isolerade med gummi och tjärpapp, med nya elledningar.

Elsäkerhetsverket nämner och de många ”hemmafixare” som själva renoverar sin hus. (Elsäkerhetsverket nämner däremot inte de hemmafixare som drar sina kablar i lägenheter! )

En annan riskfaktor för brand är fel i elprodukter t ex lysrörsarmaturer och diskmaskiner, som visat sig vara en ökande brandkälla..

Och så här kan det se ut (när branden är släckt…) efter att någon slagit en spik i befintlig elrör. BILDLÄNK

Läs mer: Elsäkerhetsverket

Förebyggande inventering

Inventering av risker i elinstallationer och inkopplade elprodukter bör kanske vara något som både fastighetsförvaltare och ”ombyggnadstekniker” bör vara bra på att hantera (eller handla upp)?

Skulle någon ha nytta att att vi ta ta fram en ELAi med checklista för inventering samt åtgärder?

ROT-avdraget infördes för privatpersoner som annars inte hade rätt att dra av sina kostnader för renovering i den egna bostaden. Syftet var bl a att motverka svartjobb.

I en av mina intervjuer med företrädare för fastighetsbranschen beskrevs avsaknaden av ROT-bidrag för fastighetsbolag som ett av problemen.

Jag frågade då om de inte redan har möjlighet att dra av sina omkostnader och även moms.

Jag fick en förklaring på detta som jag inte förstod och har sedan dess varit fortsatt konfunderad kring varför professionella fastighetsföretag också behöver ROT-avdrag.

Nu när jag skall sammanställa förstudien har jag haft problem att finna ut hur (och kanske framförallt om) jag bör hantera argumentet kring ROT-avdrag. Visste inte hur jag skulle bemöta och motivera någon form av ställningstagande.

Björn Wellhagen på Sveriges Byggindustrier räddade situation idag via sitt blogginlägg kring just denna ROT-fråga. Tack och lov bekräftar Björn W. i sin blogg att mina egna tankegångar och frågeställningar inte var helt uppåt väggarna, trots allt.

Jag är alltså någorlunda vid mina sinnens fulla bruk, vilket är skönt att veta – och ROT-avdraget är till för konsumentmarknaden!

Med detta ville jag hänvisa till Byggindustribloggen: Se Problemet av Björn Wellhagen. Björn skriver bl a:

”Den frågeställning som bör ställas gäller istället hur det komma sig att en del av bostadsbeståndet har hamnat i en situation med eftersatt underhåll? ”

I och med detta – anser jag mig ha hanterat frågan kring ROT-avdrag för detta projekt. Jag lämnar tillbaka ROT-avdraget till debattörerna.

Vem som får ROT-avdrag är ju inget som direkt påverkar utformning av våra arbetsinstruktioner. Någon gång måste ju jobbet ändå göras!

Nu är bloggen startad.

Här kommer vi att lägga in information successivt!

Alla är välkomna med förslag och synpunkter.