Alla studier måste avgränsas – så även denna förstudie, som egentligen skall avgränsas till Miljonprogrammets byggnadsbestånd. Det blir av flera skäl inte riktigt så snävt – även om fokus ligger på miljonprogrammet:
– De projekt som kunde studerades (och var igång under förstudien) var flera från 50-talet.
– Flera intervjuade ansåg inte att det fanns någon egentlig skillnad i tillvägagångsatt bygga om ett miljonprogramshus eller ett hus från annan epok. Detta är blev ganska snart även min egen slutsats:
– Även om material och teknik skiljer sig åt ställs entreprenören inför samma typ av problem kring kvarboende och logistik.
– De flesta produktionsmetoder för fönsterbyten, stambyten, fasadarbeten mm bedöms lika tillämpliga i de flesta byggnader och byggnadsåldrar.
De eventuella skillnader som bör beaktas vid åtgärder i olika hustyper från olika epoker eller mellan olika hustyper inom en och samma tidsepok (!) antas alltså inte påverka metodvalen i någon högre utsträckning, men:
Det finns ett generellt behov av kunskap, information och underlag vid ombyggnad.
Ombyggnader om något behöver planeras och arbetsberedas noggrannt och med hänsyn till sina speciella förutsättningar såsom: kvarboende, logistik och oförutsägbarhet. Det verkar dessutom saknas någon egentlig utbildning inom ROT.
Av denna anledning kommer vi nog att föreslå att ta fram arbetsinstruktioner baserade på typ av åtgärd och metod – men inte på husets ålder i första hand!
Varje arbetsinstruktion bör istället beskriva om det kan föreligga specifika förutsättningar i olika byggander är av viss typ eller ålder för att på så sätt beakta, t ex befintliga byggdelars skick och material samt behov och omfattning av rivning och sanering.
Genom att göra arbetsinstruktioner mer allmängiltiga blir det förhoppningsvis en bredare och mer långsiktig användningspotential för dessa. Då blir dom ju dessutom mer ”hållbara” än om de enbart kan tillämpas i Miljonprogrammet, som väl är just en het potatis?
