I mina intervjuer har ett par olika personer påpekat att
kvalitetsproblem och kommande åtgärdsbehov kan vara större i åttiotalsbebyggelse än i miljonprogramsbostäder generellt.
Läste i en av Boverkets rapporter ett exempel från Göteborg
där byggnadens status beskrivs så här (citat):
Källa: Så fick miljonprogrammet ett nytt ansikte (Boverket)
Behovet av fasad- och badrumsrenovering verkar uppenbart. Liknande problem med vittrade betongpelare och balkonger har jag själv stött på i ett av projekten i förstudien.
Frågan här är hur ”lönt” var det egentligen – att
renovera husen under 1980-talet. Åtgärderna tycks både ha sänkt kvaliten i huset genom
att bygga icke fuktsäkra badrum och lönsamheten i dagens upprustning då dessa
underhållsåtgärder gissningsvis påverkar invensteringskalkylen (se tidigare
inlägg: Bristande underhåll – roten till nå´t gott?)
En annan nyfiken frågeställning:
Var badrumsutföranden generellt inte så fuktsäkra under
1980-talet (som idag) eller kan det ha varit att man fuskat med tätheten vid
just denna renovering? Någon som vet?
