ROTbloggen

Vem har ansvar för rivningsarbetena?

Vid ombyggnader förekommer mer eller mindre omfattande rivnings- eller demonteringsmoment. Vem gör dom jobben?

Jag har försökt ta reda på hur det ligger till här och vad som gäller…

Jag har utgått ifrån att mindre demonteringsarbeten utförs av respektive yrkeskategori på plats. Samtidigt har jag fått lära mig i förstudien att fackliga förutsättningar medför att det inte går att göra ”någon annans” jobb hur som helst!

Å andra sidan finns inget krav på yrkesbevis för rivningarbetare. Inte ännu, men det är på gång! Då innebär detta väl att rivningsarbetet inte är öronmärkt och tillhör ”någon annan”? I så fall bör ”vem som helst” få utföra rivningsarbeten, dvs utan fackliga hinder?

Nu har jag också fått lära mig att vanliga yrkesarbetare kostar mer i timmen än grovarbetare. Inte helt överraskande kanske…

Omfattande rivningsarbeten vid ombyggnad utförs därför (enligt min pålitliga källa inom rivnings- och saneringsbranschen) hellre och om möjligt av inhyrda firmor eller inhyrda arbetare.

Sanering utförs också av specialiserade firmor som har personal med specialutbildning och vissa med yrkesutbilding, t ex inom fogteknik. Inte lika billigt, men nödvändigt!

RivningsAi?

Oavsett vem som utför rivningen – och varför – finns det självklart anledning att titta på möjligheten att ta fram särskilda arbetsinstruktioner för rivningsarbeten.

Vid rivning förekommer både hälso- och säkerhetsrisker, dessutom skall rivningmaterialet omhändertas på ett betryggande sätt.

En rivningsAI bör ta upp alla aspekter och åtgärder t ex :

– stabilisera byggnad,

– metoder och hjälpmedel för rivning, demontering och håltagning

– undvika spridning av buller och damm,

– uppmärksamhet på farliga ämnen samt

– logistik och hantering av avfall.

När parterna kommit överrens om kriterierna för yrkesbevis för rivare då kan förhoppningsvis dessa rivningsAI också utgöra underlag vid utbildning och validering av kvalificerade rivningsarbetare!

En bra kommunikation skapar trygghet!

Kommunikation är viktigt i alla byggprojekt. I ombyggnader med kvarboende förekommer (eller bör förekomma) en kommunikation även med hyresgästerna.

De boende behöver för sin egen planering veta:

– vad som skall göras,

– när det skall göras samt

– vad som förväntas av dem som hyresgäster.

Med andra ord skall hyresgästerna som dessutom är slutkunder i projekt visas stor hänsyn och respekt och kunna känna sig trygga genom hela projektet.

Samme platschef som satt att planeringen är A och O i ombyggnadsprojekt – påtalade också vikten av att se till ”att ha” yrkesarbetare som både är ”hela och rena” och har god social förmåga!

Å andra sidan får yrkesarbetarna inte vara för trevliga och säga för mycket om projektet utan vid frågor hänvisa till aktuell information via platschef eller ansvariga inom beställarens organisation. Detta för att undvika missuppfattningar och problem – inte minst för beställaren som måste bemöta t ex:

”Ja, men han sa… grannen hade fått de och de…”osv

Ett exempel på på information uppsatt på hyresgästernas anslagstavla i trapphus/entréer, upphittat i Kristianstad:

InformationsAi?

Jag är övertygad om att exempel oich förslag till informationsstrategier just i ROT-projekt med kvarboende, eller med pågående verksamheter, kan vara till hjälp både för beställare och entreprenörer. Säkert uppskattat bland slutkunderna också

Frågor att ställa sig är:

– Vad skall informeras, till vem och när.

– Hur informationen bör utformas

Ett ombyggnadsprojekt säga vara fullt av överraskningsmoment – antagligen fler än än i ett Kinder Egg .

Metoder för att undvika dessa ”överraskningsmoment” som föreslås av medverkande i förstudien är bl a:

– bättre inventeringar från början,

– mer kunskap om äldre hus samt

– entreprenörens medverkan i ett tidigt skede

Samtliga förslag som diskuterats kan sannolikt borga för en effektivare ombyggnadsprocess och undvikande av onödiga entreprenadkostnader. Två förutsättningar att ta hänsyn till:

– det finns rimlighets-gränser för hur mycket en inventerings bör omfatta och kosta kontra vad som är utförandemässigt motiverat.

– Lagen om offentlig upphandling (LOU) – vilken ”arbetsgång” tillåter den?

Länk: Färsk Debattartikel om LOU)

En annan tanke som slår mig:

”Om nu så många är så medvetna om de s k överraskningsmomenten i ombyggnadsprojekt – hur kan det då vara överraskningar???”

Kan ombyggnadsprocessen bli bättre på att ta höjd för dessa ”förutsägbara överraskningar”? Erfarenheter finns ju uppenbarligen – liksom fakta om äldre bebyggelse. Varför måste vi då bli tagna på sängen i varje projekt (ombyggnad som nybyggnad)? Är det bara LOU´som är problemet?

Har det med utbildning eller erfarenhetsåterföring att göra? Eller är det bara mer bekvämt att skylla på LOU än att lära sig (beställarna) att använda sig av LOU på ett funktionellt sätt? Inom vårt projekt fokuserar vi på på spridning av kunskap och kompetens:

Hur implementerar vi kunskapen och sprider erfarenheterna?

– Spetsutbildning inom ombyggnadsteknik?

– Ta bättre tillvara på erfarenheter och dela t ex via internet?

– Ta fram processer för upphandling, inventeringar och genomförande av mbyggnadsprojekt – med stöd av LOU?

Vågar inte lova för mycket, men jag själv bedömer att det är här insatserna behöver göras för att förbättra förutsättningarna vid ROT-jobb!

Förstudien kan nu betraktas som vilken väderprognos som helst, dvs ”klar till halvklar” 😉

Flera av punkterna nedan kommer att behöva utvecklas och förtydligas ytterligare innan vi är helt klara med förstudien!

Detta innebär bland annat att för varje punkt kan mer än en arbetsinstruktion behöva tas fram, t ex för att visa olika metoder eller olika delar av ett mer komplext arbeten såsom renovering av stammar och badrum.

Förslag till arbetsinstruktioner att ta fram:

Läs listan och kom med gärna med egna förslag eller tillägg!

Rivning – generellt

1. PCB – Förekomst och identifiering, provtagning och analys, sanering/hanering inkl skyddsåtgärder

2. Asbest – Förekomst och identifiering, provtagning och analys, sanering/hanering inkl skyddsåtgärder

3. Håltagning i betong – fokus på hälsa (kvartsdamm mm) och säkerhet (avgränsning av arbetsområde, stabilisering av stomme m fl skyddsåtgärder.

4. Rivningsmetoder – hantering av rivningsmaterial generellt och för några specifika arbeten, t ex ytskikt bad, stänkskydd, bänkskiva i kök.

Installationer

1. Checklista för inventering av installationer och system (finns det redan?) med bilder och exempel.

2. Stambyten – AI för en eller flera utvalda metoder, samt rivning (omhändertagande av t ex gjutjärnsrör och blymuffar) och håltagning

3. Legionella – Inventering och bedömning av förekomst samt metod för sanering.

Bygg

1. Inventering klimatskal – konstruktion, U-värde, status, eventuella skador

2. Metoder för fasadrenovering och ev tilläggsisolering – skalmur, puts, panel, fönster och fogar inkl inventering och besiktning av infästningar.

3. Metoder för takrenovering, t ex reparation av skadat underlagstak, väderskydd mm samt ombyggnad/omlutning/höjning av tak, tilläggisolering.

4. Saneringsmetoder – fukt i befintlig konstruktion/material, asbet, PCB

5. Byggmetoder, typ ByggAi, men anpassat till ombyggnader, t ex metoder och material för renovering av badrum.

6. Återbruk av begagnade byggvaror och VVS – möjligheter och tillvägagångssätt

Kommentarer:

Alla arbetsinstruktioner bör med tydlighet lyfta fram arbetsmiljöaspekter vid denna typ av arbeten och ha lika stor fokus på kvarboendes hälsa/säkerhet.

Arbetsinstruktioner som beskriver komplexa arbeten, t ex renovering av badrum, med flera yrkesgrupper bör beskriva dessa samt lyfta fram viktiga aspekter på samordning av arbetena.

Nu har vi definierat behovet av arbetsinstruktioner – översiktligt

Då återstår att förtydliga vilka arbeten, förfaranden och arbetsmetoder som skall prioriteras att ta fram Ai för i huvudstudien samt att bättre specificera moment och innehåll i dessa.

Detta hoppas jag att även referensgruppen och alla andra som känner sig manade bidra med förslag och synpunkter kring.

Tack på förhand!

Förstudien är i full gång och tack vare engagerade personer inom de företag som medverkar börjar pusselbitarna ta form. Nu gäller det ”bara” att sätta ihop detta ROT-pussel på ett smart sätt.

Först skall vi definiera förutsättningarna och eventuella problem kring ROT-jobb i bl a Miljonprogrammets bestånd. En sak står redan klar:

– ROT-arbeten handlar nästan mer om organisation, struktur, kommunikation och hänsyn(!) än om de byggnadstekniska lösningarna!

Första projektet i studien är en ombyggnad för Helsingborgshem (Skanska):

Fortsättning och mer detaljerad information följer