I ett examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet vid
Chalmers Tekniska högskola jämförs fyra olika renovering och
investeringsalternativ för ett och samma bostadsområde. Rapporten tar upp och
diskuterar upprustning ur energi-, underhålls- och ekonomiperspektiv.
Rapporten beskriver några tillvägagångssätt och
metoder för att sänka energianvändningen i husen. Långsiktiga ekonomiska
jämförelser görs. Huvudsyftet med rapporten är att ur lönsamhetsperspektiv
jämföra olika renoveringsalternativ med alternativet; rivning och nyproduktion av trähus.
Utgångspunkten för de olika åtgärder som studerats är EU-direktivet
om att all renovering som sker efter 2012 skall ske till passivhusstandard.
Åtgärdsalternativ:
1. Nollalternativet
Endast direkt nödvändiga
renoveringar görs för att hålla
byggnaden i beboeligt skick, i detta fall:
–
Byte av stammar.
–
Badrum byts ut och förses med moderna golvbrunnar och
fuktspärr.
–
Byte av elutrustning:
–
Ommålning av fasader efter 10 år.
2. Renovering till passivhusstandard idag
Åtgärder som beräknats i det aktuella projektet är:
– Utfackningsväggar rivs och nya
tätare och tjockare byggs.
– Krav på lufttäthet sätts till
0,3 l/s, m2.
– Fönster byts till nya med
U-värde på 0,9 W/(m oK)
– Kanalisation till befintligt
ventilationssystem används till ett nytt FTXaggregat som placeras på vinden.
– Vindsbjälklaget
tilläggsisoleras.
– Införande av separat mätning
för el, vatten och värme i varje lägenhet.
– Bottenplatta och stomme lämnas
i befintligt skick för att hålla ner kostnaderna.
– Stammar byts ut.
– Badrum byts ut och förses med
moderna golvbrunnar och fuktspärr.
– Byte till snålspolande blandare
i kök, badrum och dusch.
– Byte av elutrustning.
3. Renovering till passivhusstandard först efter år 2020
Inga åtgärder görs i
dagsläget, utan endast ordinarie underhållsplan följs. Huset
renoveras sedan till
samma standard som i ovanstående renoveringsalternativ.
4. Rivning och nybyggnation av ett prefabricerat trähus
Slutsatserna i
rapporten:
Enligt beräkningarna för just det aktuella projektet skulle
alternativ 4, dvs rivning och nybyggnad bli absolut dyrast för både förvaltare
och hyresgäster. Examensarbetarna själva beskriver detta som ett något oväntat
resultat.
Om jag förstod
resonemanget rätt så skulle det bland annat ta 25 år innan kostnaderna för
nybyggnadsalternativet respektive nollalternativet ”möts” samt att
under hela denna tid skulle hyrorna vara dubbelt så höga i de nybyggda huset
som hyrorna där nollalternativet väljs. 
Stämmer detta???
Bäst ni själva läser slutsatserna
i rapporten: Miljonprogrammet – Riva eller renovera
Och vi kanske skall fundera på arbetsinstruktioner för passivhusteknik
trots allt?
Med utgångspunkt ifrån denna rapport drar jag nämligen den egna slutsatsen
att någon form av renovering inklusive förbättringar på energisidan är bättre
än ingen renovering alls. Och i så fall behövs instruktioner…
