ROTbloggen

Rapporten från Halmstad Högskola: Hållbar och resurssnål ombyggnad, har jag tidigare refererade till kring prioriterade forskningsfrågor.

Samma rapport citerar jag nu vidare här:

Vanliga åtgärder för att spara energi vid ombyggnad är följande:

· fönsterbyte eller komplettering med en extra fönsterruta

· tilläggsisolering av vind

· tilläggsisolering av yttervägg

· tätning av dörrar och fönster

· installationstekniska åtgärder såsom installation av radiatortermostatventiler, injustering av värme- och ventilationssystem, installation av värmeväxlare

Fördelar med tilläggsisolering och fönsterbyte:

· minskade värmeförluster genom minskade transmissionsförlusterna

· minskade värmeförluster genom ökad tätheten

· minskade mängd köldbryggor

· bättre inomhusklimat genom att ytterväggstemperaturen ökar

· bättre ljudmiljö inomhus

Nackdelar med tilläggsisolering:

· svårt att genomföra utan att förstöra de kulturhistoriska värdena hos byggnaden

· svårigheter beroende av fasadmaterial

· ökad belastning av stommen

Fördelar med installation av värmeåtervinning:

· ökad energieffektivitet

· bättre driftekeonomi

· ökad boendekomfort

Nackdelar med installation av värmeåtervinning:

· för att installera ett FTX-aggregat krävs både till- och frånluftskanaler

· värmeåtervinningssystem kräver att byggnaden är tät

· utrymmeskrävande

· dyra system och höga service- och underhållskostnader

· särskild kompetens krävs hos driftpersonal.

Källa:http://www.byggai.se/forskning/HRO/HRO_hela_slutversion_16_mars_2011.pdf

Ännu en SBUF-rapport. Denna beskriver åtgärder och slutsatser från en renovering av ett flerbostadshus i Malmö 2008: Energieffektivisering vid renovering av rekordårens flerbostadshus

Åtgärder från några studerade renoveringsobjekt applicerades på ett befintligt flerbostadshus tillhörande Malmös Kommunala Bostadsbolag, MKB.

En teoretisk analys gjordes först om fastigheten skulle kunna att renoveras upp till passivhusstandard.

Resultat och slutsatser av analysen visade på möjliga energibesparingar genom:

– installation av FTX-system

– tilläggsisolering av fasad och vindsbjälklag

– fönsterbyte

– förbättrad täthet i fasad

…med upp till med 70 % i förhållande till dagens nivåer (dvs 2008).

Låter bra,, men indikationer från MKB hittills i vår egen studie har varit deras ambitioner och strategi är att ägna sig åt s k god förvaltning och löpande underhåll i första hand – och omfattande och genomgripande åtgärder som rapporten baseras på i andra hand! Inte bara av långsiktiga förvaltningsekonomiska skäl utan också med hänsyn till hyregästernas ekonomi, om jag förstod det rätt…

Hur MKB gjort/gör i just Kroksbäck skall jag dock kolla upp nästa gång jag är i kontakt med dem!

Här hittade jag föresten en sammanfattning av samma studie: Energieffektivisering vid renovering av rekordårens flerbostadshus – Sammanfattning

Mot bakgrund av målet
att halvera energianvändningen i till år 2050 studeras i en
SBUF-rapport förutsättningarna för att nå detta mål. Författarna bedömer detta
som möjligt under förutsättning att:

· nya byggnader görs mycket
energieffektiva.

· det mycket omfattande
renoveringsarbete som krävs i befintlig bebyggelse tar fart.

· rejäla satsningar görs på att höja
kompetensen i alla led.

Författarna
påtalar att arbetet med upprustningen kommer att bli resurskrävande och belyser
vilka fastighetsägare som har bäst potential att lyckas uppnå energimålen.

De fastighetsägare som, enligt författarna, lyckas bäst med
energieffektiviseringar:

–
har ett tydligt ledarskap som ser energieffektivisering av de egna fastigheterna
som en strategisk möjlighet.

–
har såväl vision som förmåga att genomföra arbetet på ett jordnära sätt.

–
arbetar med löpande förbättringar i driften och samordnar energiåtgärder med
större ombyggnader när dessa blir aktuella.

–
inser att de långsiktiga åtgärderna inte alltid ger hög direkt avkastning, men
besparingar över lång tid.

–
tar hand om teknik, ekonomi, sociala frågor och de boendes delaktighet med ett
starkt ledarskap.

Helsingborgshems artikel om energieffktiviseringsåtgärder: Energitjuvar och åtgärder

Väderstationen som bidrar bl a till att framledningstemperaturerna kan sänkas:

https://youtube.com/watch?v=ThUuuXFFDeQ%3Frel%3D0

Missade du inlägget om en god fastighetsförvaltning på Rotbloggen ?

Länk: Glöm inte de lågt hängande frukterna

Vanliga
ROT- åtgärder inom VVS:

–
Stambyten

–
Åtgärder mot legionella

Vanliga energiåtgärder:

– Byte till energisnålare utrustning, t ex blandare.

– Värmepumpsinstallation och konvertering från ett- till två-rörssystem.

–
VVX – installation för frånluft

–
Konvertering från direktverkande el till fjärrvärme förekommer bl a i Norrland.

–
Injustering – den allra vanligaste och viktigaste åtgärden!

Riskfaktorer i arbetsmiljö för rivare och VVS-montörer:

– Mögelsporer

– Smittorisk/bakterier vid vissa arbeten i t ex laboratoriemiljö
och sjukhus etc

Källa: Bo Lindholm, NVS

Värmeväxling:

En vanlig energiåtgärd i bl a miljonprogrammet är installation av värmeväxlare (FTX) och de tekniska åtgärder som görs i byggnad för att detta skall fungera optimalt.

En metod som redovisats för mig i denna studie är:

– att installera VVX centralt i byggnaden,

– koppla till befintligt frånluftssystem samt

– att stänga/täppa till befintliga tilluftskanaler, t ex ventilation i fasad eller fönster.

Här skulle en arbetsinstruktion vara på sin plats! Eller flera?

Bild: FTX-systemets principer. Källa: Energimyndigheten

Brister och underhållsbehov i befintlig ventilation:

Boverket har i sin BETSI-utredning konstaterat att det baserat på OVK visat sig behövas åtgärder kring ventilationen i en stor del av bebyggelsen. Detta är väl en typisk underhålls och ev ROT-åtgärd.

Jag tycker att i huvudstudien bör dokumentera exempel på sådana byggnadstekniska och installationsmässiga åtgärder som underlag för en eller flera arbetsinstruktioner, att använda både i fastighetsförvaltning och utbildningssyfte!

I ett examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet vid
Chalmers Tekniska högskola jämförs fyra olika renovering och
investeringsalternativ för ett och samma bostadsområde. Rapporten tar upp och
diskuterar upprustning ur energi-, underhålls- och ekonomiperspektiv.

Rapporten beskriver några tillvägagångssätt och
metoder för att sänka energianvändningen i husen. Långsiktiga ekonomiska
jämförelser görs. Huvudsyftet med rapporten är att ur lönsamhetsperspektiv
jämföra olika renoveringsalternativ med alternativet; rivning och nyproduktion av trähus.

Utgångspunkten för de olika åtgärder som studerats är EU-direktivet
om att all renovering som sker efter 2012 skall ske till passivhusstandard.

Åtgärdsalternativ:

1. Nollalternativet

Endast direkt nödvändiga
renoveringar görs för att hålla

byggnaden i beboeligt skick, i detta fall:

–
Byte av stammar.

–
Badrum byts ut och förses med moderna golvbrunnar och
fuktspärr.

–
Byte av elutrustning:

–
Ommålning av fasader efter 10 år.

2. Renovering till passivhusstandard idag

Åtgärder som beräknats i det aktuella projektet är:

– Utfackningsväggar rivs och nya
tätare och tjockare byggs.

– Krav på lufttäthet sätts till
0,3 l/s, m2.

– Fönster byts till nya med
U-värde på 0,9 W/(m oK)

– Kanalisation till befintligt
ventilationssystem används till ett nytt FTXaggregat som placeras på vinden.

– Vindsbjälklaget
tilläggsisoleras.

– Införande av separat mätning
för el, vatten och värme i varje lägenhet.

– Bottenplatta och stomme lämnas
i befintligt skick för att hålla ner kostnaderna.

– Stammar byts ut.

– Badrum byts ut och förses med
moderna golvbrunnar och fuktspärr.

– Byte till snålspolande blandare
i kök, badrum och dusch.

– Byte av elutrustning.

3. Renovering till passivhusstandard först efter år 2020

Inga åtgärder görs i
dagsläget, utan endast ordinarie underhållsplan följs. Huset

renoveras sedan till
samma standard som i ovanstående renoveringsalternativ.

4. Rivning och nybyggnation av ett prefabricerat trähus

Slutsatserna i
rapporten:

Enligt beräkningarna för just det aktuella projektet skulle
alternativ 4, dvs rivning och nybyggnad bli absolut dyrast för både förvaltare
och hyresgäster. Examensarbetarna själva beskriver detta som ett något oväntat
resultat.

Om jag förstod
resonemanget rätt så skulle det bland annat ta 25 år innan kostnaderna för
nybyggnadsalternativet respektive nollalternativet ”möts” samt att
under hela denna tid skulle hyrorna vara dubbelt så höga i de nybyggda huset
som hyrorna där nollalternativet väljs. Stämmer detta???

Bäst ni själva läser slutsatserna
i rapporten: Miljonprogrammet – Riva eller renovera

Och vi kanske skall fundera på arbetsinstruktioner för passivhusteknik
trots allt?

Med utgångspunkt ifrån denna rapport drar jag nämligen den egna slutsatsen
att någon form av renovering inklusive förbättringar på energisidan är bättre
än ingen renovering alls. Och i så fall behövs instruktioner…

Kraven på energieffektivisering är höga. Ett aber i debatten kring bl a miljonprogrammet är effektiviteten och inbesparingen av en energiinvestering.

Under ett samtal med en person på ett kommunalt fastighetsbolag idag stötte jag på uttrycket ”att skörda lågt hängande frukt”.

Innebörd:

Att genom omfattande investeringar förbättra energieffektivitten i ett fastighetsbestånd är att skörda ”högre hängande frukt”.

Inom fastighetsförvaltning kan man komma långt i sin effektivisering av energianvändning ”bara” genom att ta hand om ”den lågt hängande frukten”.

Här syftas på de energibesparingarna som kan utföras genom en god fastighetsförvaltning, med väl skött drift- och underhåll, nogranna injusteringar och samarbete med hyregäster. Vilket inte blir lika kostsamt men kan ge väl så goda resultat i form av energibesparingar och minskade utgifter!

Om ”lågt hängande frukter” och exempel på hur ”enkelt” dessa plockas ner genom en s k god fastighetsförvaltning kan läsas om i denna artikel: ”Energitjuvar och åtgärder – Helsingborgshem”.

Det ena kanske inte utesluter det andra – men om energibesparingen skall bli optimal bör man nog ha god koll på driften!

”Högt hängande frukt” plockas ner i ROT-projekten

Det är först sedan ”basic” energiåtgärder utförts inom ramen för förvaltning, drift och underhåll – som vi kommer in med vårt projekt. När det är dags att skörda högre hängande frukt!

Med förhoppning om att fastighetsförvaltarna har koll på driften och energiåtgärderna där, skall vi i vår studie fokusera på de energiåtgärder och andra åtgärder som görs i klimatskal och installationssystem och som faller inom ramen för ROT-projekten.