Denna förstudie indikerar att anbudsgivare och entreprenör inte alltid kan förlita sig på att handlingarna i förfrågningsunderlaget stämmer med verkligheten. Det kan nog inte beställaren heller. Ingen tycks dock anse att en kostsam överdimensionerad och förstörande inventering är lösningen på detta (generellt).
Av denna anledning tycker jag att det vore bra (bättre?) att även ge entreprenörerna tillgång till sådan kunskap som normalt tillämpas av konsulter och projektörer i projekten.
Hur skall annars byggföretaget kunna säkerställa hälsa och säkerhet för yrkesarbetare och andra, t ex kvarboende, om konsultenas inventeringar inte är fullständiga?
– För att planera och genomföra rivningen på ett säkert sätt bör entreprenören ha förståelse för bygganden stomme och samverkan mellan bärande konstruktionsdelar. Denna kunskap skall ingå i utbildning av yrkesarbetare (se BYN´s målbeskrivniingar för Gemensamma grunder alla yrkesarbetare)
– Hälso- och miljöfarliga material är svåra att i förväg upptäcka och identifiera i dolda konstruktioner och utrymmen som inte är tillgängliga vid konsultens inventeringar. Genom vidare spridd kunskap om dessa ämnen/material kan entreprenören under projektets gång vara uppmärksam på eventuell förekomst samt hantera allt riskmaterial på ett säkert sätt!
Jag föreslår alltså utveckling av arbetsinstruktioner enligt tidigare blogginlägg.
– Entreprenören måste ofta göra egna uppmätningar i byggnader innan inköp görs och vissa arbeten kan utföras.
Jag föreslår också att huvudprojektet tittar på möjligheten att ta fram arbetsinstruktioner (en eller flera) för just vanliga mätningar i befintlig byggnad. Syftet bör bl a vara att visa hur mätning utförs med hjälp av olika mätinstrument, inkl noggrannhet och toleranser mm.
