ROTbloggen

I en intervjuer med represenatanter för beställare framkom följande specifika problemdefinition. jag återger den här som debatt- och diskussionunderlag.

1. Fackliga problem – då arbete i en lägenhet med
kvarboende inte får utföras av samma person och olika yrkeskompetenser krävs. Byggnads är emot att yrkesgränserna överskrids.

Evakuering av hyresgäster är kostsam. Eftersom kvarboende
oftast är enda möjligheten behöver arbetet kunna effektiviseras och arbetet utföras så att antalet hantverkare i varje lägenhet minimeras, av hänsyn till de boende!

2. För få företag är specialiserade på ROT-jobb.

3. Beskattningssystemet, dvs att ROT-avdraget inte är
anpassat för fastighetsägare.

4. Upprustningskostnad kontra hyressättning.

I vårt projekt kommer vi att fokusera på de frågor som rör kompetensbrister och behov av kunskap.

Kompetensfrågorna verkar ju vara kanske ett av de främsta hindren att planera och genomföra ombyggnader på ett effektivt, hänsynsfullt och ekonomiskt sätt som möjligt.

Arbetsinstruktioner kan nog bara lösa en del av ovasntående. Då vi har ett system med alltmer nischade kompetenser och specialisering (inte bara på yrkesarbetarnas sida eller ur fackligt perspektiv!)

Kompetensbehovet måste lösas i första hand – inte ”omständigheterna”

Jag tror personligen inta att problem löses genom att försöka skruva klockan tillbaka eller gå till ”angrepp” mot rådande omständigheter? Tvärtom är det istället kompetensproblemen i sig som bör angripas och lösas(!) utifrån just de rådande förutsättningarna! Det tror jag blir mer konstruktivt och hållbart!

Alternativet är att anpassa oss till ”systemet”! Så varför inte införa specialisering inom ombyggnadsteknik?

Då blir kompetensen dessutom bättre och mer nischad. T ex har ju idag varken träabetare, betongarbetare, målare, murare specialistkunskaper eller ens håltagningsarbetare specialkunskaper ombyggnad inom sina yrkesutbildningar. Då spelar alltså mindre roll hur många yrkesbevis en person mäktar med att skaffa sig nrä det är inom ombyggnadsspecifika frågor kompetetns brister!

Synpunkter?

Den alltmer långtgående specialiseringen kan vara både på gott och på ont. Samtidigt som många projekt och arbeten kräver sina specialister behöver mindre byggprojekt och kanske ombyggnadsprojekt i synnerhet mer allsidigt folk på yrkessidan.

Tidigt i projektet påtalades från beställarhåll problm kring specialisering och fackliga hinder för en yrkeskategori att utföra arbeten som egentligen tillhör en annan yrkesgrupp. Det är framförallt vid ombyggnader med kvarboende som det blir svårare att planera och utföra arbeten i lägenheterna.

Specialiseringen medför onödigt mycket spring hos hyresgästerna när flera olika personer skall in och fixa småsaker.

Ju fler kockar desto sämre soppa?

En platschef påtalar vikten av att ha personer som är samordnade och fungerar väl ihop. Ju fler dessa är desto svårare blir det att samordna arbetet så att det flyter på bra. I mina öron låter det som stor risk för ineffektivitet…

Kanske är det en kombination av specialiseringen bland byggyrken och att idag så många ombyggnader utförs med kvarboende, som har lett fram till det jag ser som ett ”kompetens-glapp”?

De som är specialiserade på ombyggnader idag är självlärda.

De som idag utför ombyggnadsarbeten inom ramen för sitt yrkesbevis kan vara nog så duktiga inom sitt yrke, men saknar från början formell utbildning för att arbeta med just ombyggnader.

Att det saknas formalisering av kompetetenserna inom ombyggnad är kanske ett mindre problem, men att det saknas utbildning och tillgång till samlad och erfarenhetsbaserad kunskap – det borde definieras som ett större problem.

Multihantverkaren

NCC marknadsför sin badrumsmetod (Addera) med argumentet att de har s k multihantverkare som gör jobbet. Multihantverkaren är alltså ett försäljningsargument och en del i konceptet.

Sannolikt också en viktig förutsättning för att kunna arbeta så effektivt som möjligt och klara den korta tiden för färdigställande.

Idag finns möjlighet för yrkesarbetare att förvärva mer än ett yrkesbevis

I praktiken kan en person antagligen skaffa sig alla de yrkesbevis som krävs för att kunna utföra de flesta ombyggnadsåtgärder – och några till…

Men de har då ändå ingen utbildning som gör dem till specialister på just ombyggnadprojekt och de speciella förutsättningar som gäller där!

Så mitt i denna specialiseringshysteri, och mot bakgrund av de omfattande investeringar som görs på just ombyggnadsjobb. måste jag fråga:

När kommer yrkesbeviset för ombyggnadsarbetare – bygg att införas????

Min slutsats är att det hade varit ett samhällsnyttigt om ombyggnader hade haft bättre tillgång till sin spetskompetetns och att projketen hade kunnat effektiviseras mer!

Goda nyheter är att yrkesbevis kan vara på väg in i rivningsbranschen, med olika specialiseringar – kanske även mot varsam och säker demontering i ROT-projekt med kvarboende ?

Jag tror det är en lång väg kvar till yrkesbevis och målbeskrivningar för både rivare och ombyggare, men det är inte för tidigt att samla underlag för utbildning och ev validering!

Läs också:

Kompetensbehov – ombyggnadsarbetare

Jag tycker att de beställarna jag träffat i detta projekt verkar har god kunskap om sina egna hus samt om upphandling och genomförande av ombyggnader. De har enligt min uppfattning även fötterna på jorden då det gäller vilka investeringar och förvaltningsstrategier deras eget bestånd och hyresgäster behöver och klarar av ekonomiskt.

Kombinationen mellan en god förvaltning med löpande underhåll och injusteringar respektive mer genomgripande åtgärder är en avvägning och strategiska förvaltningsbeslut som olika fastighetsägare gör. Det ena sättet behöver inte vara bättre än det andra.

Det finns säkert fastighetsägare och -förvaltare som inte har samma resurser att tillgå i sin förvaltning. De och deras hyresgäster kan antagligen vara betjänta av att kunna ta del av de erfarenheter och exempel som finns. T ex :

· goda exempel kring upphandling av olika tjänster och ombyggnadsåtgärder (enligt LOU), dvs både konsulttjänster, inventeringar och entreprenader

· exempel på energieffektivisering i både i förvaltning respektive genom mer
omfattande ombyggnads och installationsåtgärder.

·
exempel på strategier för upprustning och ev omflyttning

· särskilda åtgärder och hyresgästkommunikation vid kvarboende

– exempel på åtgärder/metoder och kanske samordning av dessa i ett och samma projekt.

I viss mån kan nog ROTAi vara till hjälp eller utgöra underlag om exempel enligt ovanstående presenteras. Det återstår att se…

I studien framgår att många åtgärder inom allmännyttan utförs på ramavtal

Vi ser dock ingen anledning (i nuläget) att detta skulle påverka utformning av ROTAi. Hur en avgränsad åtgärd utförs beror inte vilket upphandlingsförfarande som ligger i botten.

Däremot måste vi åtminstone belysa de samordningsaspekter som kan bli aktuella då en åtgärd utförs tillsammans med andra åtgärder i en större ombyggnad. Så gott det nu går…

Mycket byggnadshistoria finns dokumenterat, t ex i gamla läroböcker, och kartlagt i nyare verk.

Min poäng är att visa på den kunskapsunderlag som finns tillgänglig idag. Ingen behöver därför uppfinna hjulet för att höja ombyggnadskompetensen i branschen!

För att göra en lång redogörelse kort hänvisar jag nedan till egna sammanställningar (på Byggipedia) över tillgänglig kunskap kring äldre hus och byggnadstekniker samt till ett par böcker jag inte fått med i dessa inlägg.

Det lär också komma en ny bok om VVS-installationer i gamla byggnader nu i höst. Elsäkerhetsverket ställer samman en del material och kunskaper relaterad till befintlig bebyggelse.

Det finns säkert ännu mer fakta att hämta in som kunskapsunderlag för blivande ombyggnadsarbetare/tekniker och konsulter som vill kunna nå´t

Länkar till en del av behövd kunskap:

Så byggdes husen

Byggmaterial på 1900-talet

Miljöstörande material i rivningsavfall

Farliga material i hus

VVS-teknikens historia

Vård av byggnadshistorien med massor av kunskapslänkar

Kurs i tegelbyggnad Anno 1940

Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av befintliga flerfamiljshus

Sanering av mögeslskador

Alltså denna kunskap och mycket mer finns dokumenterat redan och nu återstår att dokumentera ombyggnadsprocessen – och olika ROT-metoder!

I denna blogg har kompetensbehovet vid ombyggnadsrabeten påpekats att antal gånger känns det som. Samtidigt är hela förstudien baserad på vad väl kvalificerade ombyggare och beställare kan, vet och tycker. Samtliga delatgare i studien har själva stor erfarenhet. Det finns alltså kompetens.

Problemet som jag kan se det har varit att de intervjuade har överlag varit så duktiga på just ombyggnader att de inte själv ser ”unikheten” i sin egen kompetens. Det mesta är självklarheter för många av dem. Många av ”problemen” vid ombyggnader beskriver de själva inte som några större problem eftersom dom kan det här – de har rutiner och har varit med förr!

Så vad är då problemet?

Den som frågar mig får svaret:

”Problemet med ombyggnadskompetens verkar vara att de som är duktiga har lärt sig genom egen erfarenhet. Det finns dock ingen direkt erfarenhetsåterföring som underlag till utbildning eller någon kunskapsbas för ombyggare.

Det verkar vara så att alla som skall bli duktiga inom ombyggnad måste gå samma långa väg samt att det är svårt för branschen att hitta nya personal med lämplig bakgrund.”

Detta skulle alltså kunna vara ett problem (för branschen, för affärerna och för kvaliten i projekten) – men ett problem som enligt min mening bör vara ganska enkelt att åtgärda! Läs detta: Teorin finns också klar

Kompetensen finns ju – i huvudet på dem som varit med förr! Det gäller bara att ”dra ut en kopia” på den…

Kompetens för yrkesarbetare inom ombyggnad uttrycktes så här i studien:

”Det skiljer så passa mycket mellan nybyggnad och ombyggnad
att det inte går att bara ta en med nybyggnadserfarenhet utan att introducera
denne i vad som gäller specifikt för ombyggnader.”

Särskilda åtgärder och hänsyn som inte behövs vid nyproduktion kan vara:

– att gå in och skydda golv
etc innan åtgärd,

– att kunna kommunicera väl med hyresgäster utan att säga
”för mycket”.

Det är viktigt att ha ett tema med hantverkare och UE som är välfungerande ihop.

Sammanfattning av
kompetensbehov vid ombyggnad:

Mjuka faktorer:

• social
  kompetens,
• samarbetsförmåga
• flexibilitet
• uppförande och uppsyn

Sakkunskap som både konsulter och entreprenörer bör ha tillgång till:

• Kunskap
  om äldre hus, material och byggteknik mm

• Kunskap
  om miljöstörande material såsom asbest och PCB (även om en miljöinventering
  bör vara gjord i förväg – före anbud)

Jaha, då har vi hela målbeskrivningen för ombyggnadsarbetare färdig – nästan

Denna förstudie indikerar att anbudsgivare och entreprenör inte alltid kan förlita sig på att handlingarna i förfrågningsunderlaget stämmer med verkligheten. Det kan nog inte beställaren heller. Ingen tycks dock anse att en kostsam överdimensionerad och förstörande inventering är lösningen på detta (generellt).

Av denna anledning tycker jag att det vore bra (bättre?) att även ge entreprenörerna tillgång till sådan kunskap som normalt tillämpas av konsulter och projektörer i projekten.

Hur skall annars byggföretaget kunna säkerställa hälsa och säkerhet för yrkesarbetare och andra, t ex kvarboende, om konsultenas inventeringar inte är fullständiga?

– För att planera och genomföra rivningen på ett säkert sätt bör entreprenören ha förståelse för bygganden stomme och samverkan mellan bärande konstruktionsdelar. Denna kunskap skall ingå i utbildning av yrkesarbetare (se BYN´s målbeskrivniingar för Gemensamma grunder alla yrkesarbetare)

– Hälso- och miljöfarliga material är svåra att i förväg upptäcka och identifiera i dolda konstruktioner och utrymmen som inte är tillgängliga vid konsultens inventeringar. Genom vidare spridd kunskap om dessa ämnen/material kan entreprenören under projektets gång vara uppmärksam på eventuell förekomst samt hantera allt riskmaterial på ett säkert sätt!

Jag föreslår alltså utveckling av arbetsinstruktioner enligt tidigare blogginlägg.

– Entreprenören måste ofta göra egna uppmätningar i byggnader innan inköp görs och vissa arbeten kan utföras.

Jag föreslår också att huvudprojektet tittar på möjligheten att ta fram arbetsinstruktioner (en eller flera) för just vanliga mätningar i befintlig byggnad. Syftet bör bl a vara att visa hur mätning utförs med hjälp av olika mätinstrument, inkl noggrannhet och toleranser mm.

I vår RotAi-förstudie har representanter för
Byggherreföreningen och SABO intervjuats samt en konsult och företagare
specialiserad på projekt-, projekterings- och byggledning i ombyggnadsprojekt. Även representanter för tre olika bostadsföretag inom
allmännyttan har intervjuats.

När det gäller miljonprogrammet påtalas svårigheten att
synkronisera de tekniska kraven, bl a för att möta energimålen, med de
ekonomiska förutsättningarna. I slutänden skall ju någon betala priset för
upprustningen.

Kompetensproblem

Behovet på specialkompetens och nischade företag vid både
kulturrenoveringar och ombyggnader generellt var en annan fråga som lyftes.

Upphandling

Beställarna är dåliga på att ställa krav i upphandling samt
vara aktiva genom hela projektet. Ett av förslagen är att ställa krav som
minskar störning för hyresgästerna.

Att kompetens inte värderas tillräckligt i ramavtalen.

LOU kan sätta hinder ivägen för den flexibilitet som krävs för att vid behov ”justera omfattningen” av entreprenaden. Min uppfattning ifrån förstudien som helhet är att detta inte skulle vara ett generellt förekommande problem. Ofta noggranna inventeringar i förfrågningsunderlaget och gör entreprenörer som lämnar anbud egna.

Beställarna om problem och svårigheter i
byggprocessen:

– Kvarboende!

– Att varje projekt har sina unika förutsättningar, dock är
miljonprogrammets hus mer lika varandra p g a den höga prefabriceringsgraden.

– Överraskningsmoment, t ex fukt bakom väggar

– Svårt att anpassa moderna krav och regler till
förutsättningarna i äldre byggnader

– Riskkonstruktioner som uppstår i samband med ändringar av
byggnadsfysiken, t ex vid isolering eller tätningsarbeten.

Ang. riskkonstruktioner och byggnadsfysik:

Problem att uppnå normkrav och hitta kompetens för arbetet
tycks störst vid kulturrenoveringar och ombyggnader i de äldre
byggnadsbeståndet. Fler myndigheter brukar vara involverade med sin olika krav
och synpunkter på utförandet. Ju äldre husen är desto större tycks risken att förändra
byggnadsfysiken anses.

Kanske kan jag dra slutsatsen att behovet av kompetens inom
byggnadsfysik ökar med husens ålder? Eller är det bara så att ju nyare huset är
desto fler redan beprövade metoder finns att tillgå?