ROTbloggen

Logistik är ett dilemma även vid nyproduktion även om här finns bättre möjlighet att använda traditionella hjälpmedel för transporter och lyft.

Bild: Materialhantering genom fönster (SBUF)

I ett SBUF-projekt med använda ett lyftverktyg som hanterar gods utvändigt och direkt in genom fönster eller andra öppningar i fasad, utan att personal behöver hänga ut från fasaden. I denna artikel/rapporten beskrivs verktygets funktioner som verkar anpassad för nyproduktion?

Tanken att transportera så mycket som möjligt fönstervägen diskuterades med mig på en av de besökta arbetsplatserna (ombyggnaderna). Då främst som en åtgärd för att minska ”springet” i lägenheterna med kvarboende.

”Fönstermetoden” kan kanske också underlätta och effektivisera arbetet för yrkesarbetarna, dvs under förutsättning att det finns bra transport- och lyftutrustning att tillgå. Att springa i byggnadställningar är kanske annars inte mer skonsamt än att springa inomhus eller ta hissen trapphus eller åka hiss.

Min fråga: Kan detta verktyg också vara lämpligt att använda i ombyggadsprojekt?

Det behövs utrymmen för upplag, bearbetning och tillverkning, avfall samt bodar, vilket kanske inte är det största problemet i just miljonprogramsområden där utemilljön kan vara väl tilltagen.

Det är nog de manuella momenten och ergonomin som är ett större problem:

För projekt med utvändiga arbeten, t ex fasad, tak och fönster används byggnadsställningar, arbetsplattformar och/eller andra anordningar för transport av arbetare, verktyg och material:

Genom att hantera så mycket som möjligt av arbetena och materialen utifrån minimeras störningarna för de boende.

Kostnaden för hyra och montage av byggnadsställning och lyftanordningar kan bli relativt hög och begränsas genom noggrann planering och val av för projektet lämpliga anordningar.

I möjligaste mån samordnas så många utvändiga arbeten som möjligt när väl en byggnadsställning är monterad.

Fler exempel på logistik:

Invändig logistik med hiss

Invändig logistik – utan hiss

Mellanförvaring i trapphuset:

Nedtransport av ”rivningsmassor”:

Mer om manuell logistik i detta inlägg: Ergonomi, ergonomi, ergonomi

Uppmärkning av lägenheter:

”Säcka-kärrorna” snyggt parkerade i trapphuset:

Inklädd hiss för transporter av material:

Verktygshantering:

The Master Plan:

I rapporten Effektiv
logistik i innerstadsprojekt, redovisar MKB Fastighets AB hur logistiken i ett nybyggnadsprojekt i centrala Malmö löstes.

Leveranser av
material till bygge var en viktig faktor som beaktades genom hela projektet, från upphandling till produktion.

1. Förberedelser i projekteringen:

MKB ställde krav på entreprenörerna redan i
upphandlingsskedet och stor möda lades för att redan under projekteringen skapa
bra förutsättningar för produktion och logistik.

I projektet var
hög prefabriceringsgrad, upprepningseffekter, enhetliga
produktionslösningar samt behovsstyrda leveranser viktiga medel för att
underlätta logistiken.

2. Logistikansvarig:

Det tillsattes en logistikansvarig och en ansvarig för
övervakande av in- och utgående leveranser till bygget.

3. Bokningsbara lossningsplatser:

Särskilda lossningsplatser etablerades som var
bokningsbara via internet och endast inbokade transporter som kom på utsatt tid
(!) släpptes in på bygget.

4. Information till alla projektmedarbetare:

MKB tog fram en pedagogisk informationsvideo som
visades för alla projektmedverkande för att skapa en förståelse för projektet i
sin helhet.

5. Rutiner för uppföljning:

Från projektstart fanns rutiner för vad som skulle
följas upp och hur detta skulle ske.

Mina egna spontana reflektioner:

– Framförallt större ombyggnadsprojekt i
innerstadsområden bör kunna dra viss nytta av projektets erfarenheter.

– Vid ombyggnader är dock logistiken inom bygget av
speciell karaktär och inte helt jämförbart med nyproduktion!

– Förberedelser redan i projekteringsskedet är alltid
bra för produktion och logistik, men min erfarenhet säger mig att då krävs generellt
bättre kunskapen kring produktionsförutsättningar bland
projektörerna! Det hjälper naturligtvis också till om entreprenören är med i
tidigt skede.

– För ombyggnader skulle vi kanske vara betjänta av ”ombyggnadsprojektörer”
med spetskompetens. Det finns en marknad, men upphandlingen av projektering
måste synkas med LOU!

– Logistikansvarig är en annan spetskompetens som dels
varje komplicerade entreprenad bör ha, även ombyggnader. En sådan kompetens kan
ju dessutom användas för att överbrygga ”klyftan” mellan projektering
och produktion vad gäller logistik av material och byggdelar.

– Ordentlig och pedagogisk information kring projektet tycker jag borde
höra varje byggprojekt till för att just öka förståelsen för helheten och målen
med projektet. I ombyggnadsprojekt är det kanske – förutom logistikfrågan – förståelsen
och bemötande av kvarboende hyresgäster.

Som ni ser har jag tagit fasta på det kompetens- och informationsbehov, som jag uppfattar som viktiga parametrar.

Förstudien visar
enhälligt att kvarboende anses vara det främsta hindret för effektiviteten vid
ombyggnadsarbeten.

Det
är framförallt hyresgästerna och deras hem som innebär särskilt noggrann
planering av arbetena för att undvika onödigt ”spring” inne i
lägenheterna samt så långt det går synkronisera med hyresgästernas egen
användning av bostaden.

Obekvämlighetsfaktorn är ömsesidig!

Naturligt
nog upplever en del boende att det är besvärligt att ha hantverkare och
pågående arbeten i sin bostad liksom att i förekommande fall inte kunna nyttja
sitt ordinarie badrum. De flesta hyresgäster anses dock vara tålmodiga och
tillmötesgående. Men som en platschef sa:

”Det känns inte alls bra att behöva gå in i lägenheter där de
boende inte är hemma”

Å
andra sidan kan det vara smidigare att arbeta med fri tillgång till en lägenhet
där ingen är hemma. Men om ombyggnadslogistiken är ett problem för byggarna får
vi inte glömma att hyresgästens logistik:

– Att försöka att inte
vara i vägen och anpassa sig efter hantverkarnas tider och arbeten

– Möbler och personliga
tillhörigheter samt kanske värdefulla föremål som skall flyttas runt, förvaras
på ett säkert och tryggt sätt.

Andra funderingar kring dilemman skulle kunna vara att de som
arbetar natt behöver sova dagtid. Och de som arbetar hemma (egen erfarenhet)
faktiskt blir störda av att ha pågående arbeten i bostaden och hantverkare som
skall in för att borra (och snacka) i tid – och otid!

Hur hanteras eventuella husdjur?

Eftersom
vi själva har både hund och katt och har genomlidit bland annat garantiarbeten
i nya bostaden vet jag att det inte bara är att lämna ifrån sig nyckel till
bostaden (eller att låta arbetare komma in i lägenheten utan att bestämma tid).
Katten kan smita och hunden bli vettskrämd.

Enligt
de byggare som jag intervjuade verkade husdjursproblemet inte vara något större
problem – för byggarna själva! Att hundrädsla eller allergi inte är något
utbrett problem bland ombyggnadsarbetare är ju positivt. Det enda som skulle
kunna vara ett problem är orädda och nyfikna husdjuret som är ivägen på
arbetsstället.

Så här svarade de olika byggarna (ungefär):

– Det brukar lösa sig…

– ”Våra”
kvarboende måste ha husdjuren någon annan stans när vi skall in.

– En hyresgäster hade
stängt i sina katter i köket – problemet är att idag skulle vi påbörja arbetet
i just det köket…

– En gång gick vi in i
en lägenhet där hunden var ensam hemma. Hunden smet och vi fick panik, letade i
timmar i hela lägenheten och i området. Till slut hittade vi honom nedkrupen
under kuddarna i sängen där han legat och varit rädd hela tiden… (Kommentar: Traumatiserad hund, om
ni frågar mig)

Ingen tjänar på att negligera hyregästens logistik!

Vid
ombyggnadsarbeten kan det kanske vara idé att sätta hyresgästerna logistik i
fokus för den egna logistiken! Utgångspunkten bör vara:

Alla boende skall känna att de själva, samtliga familjemedlemmar och ägodelar(!) är i minst lika
trygga händer som vi själva skulle vilja känna när någon utför arbeten i vår
egen bostad!

Kan vi utveckla någon form av arbetsinstruktioner kring detta?

Om jag själv skulle driva ett ombyggnadsprojekt med kvarboende
skulle jag dessutom vara noga med att:

– anlita enbart betrodd personal för jobben

– att informera alla yrkesarbetare och UE om projektets policy kring:

– hänsyn och bemötande av de
boende, dvs vår kunds kunder!!!

– hur privat egendom får
hanteras respektive inte får hanteras!

Då skulle åtminstone jag känna mig lite ”bekvämare” i
situationen!

Inget ombyggnadsprojekt är det andra likt och det är definitivt fler faktorer att ta hänsyn till än vid ett nybyggnadsprojekt.

Det stora dilemmat i ombyggnadsprojekt tycks vara att lösa logistiken med hänsyn till:

– Olika arbetsmoment och yrkeskompetenser

Det gäller att arbetet flyter på, att de yrkeskategorier och underentreprenörer som tillsammans skall renovera en lägenhet är väl ”synkade” så att allt funkar och blir klart i tid och störningen för hyresgästen så liten som möjligt.

Ett ”problem” som på talats i intervjuerna är när flera personer skall in i en ´bebodd lägenhet och jobba var och en med mindre omfattande arbeten. Hade en och samma person kunnat jobba mindre ”nischat” och istället själv fått/kunnat utföra en del kringarbeten själv, t ex bättringsmåla, sätta lister eller skruva upp uttag efter sitt eget arbete, då hade störningen och intrånget i hyresgästens liv och boende bergänsats.

– Materialhantering

Möjligheten att lägga upp material på plats samt att transportera dessa på ett ergonomiskt och smidigt sätt är ofta betydligt mer begränsat vid ombyggnad än vid nybyggnad. Utrymme för transporthjälpmedel, säkerhet för boende är aspekter som påverkar.

– Hälsa och säkerhet

Vid ombyggnadsprojekt är bl a rivningsarbeten riskmoment. Det krävs vid ombyggnadsprojket överhuvudtaget noggrann planering för att säkra arbetsmiljön såväl för byggföretagets anställda och underentreprenörer som för boende och/eller anställda i pågående verksamhet – och deras kunder!

– Brukare och pågående verksamheter

Pågående verksamhet och kvarboende verkar vara det knivigaste situationen att lösa både för byggherre och ”ombyggare”. Det handlar inte bara om att förebygga olycksrisk och ohälsa utan att minimera all störning och intrång i boende eller i pågående verksamhet. Även de boende har jobb de skall orka sköta. Pågående verksamhet har ju också kunder (som de antagligen vill behålla) samt lönsamhetskrav – de också!

Det värsta av allt är att allt ovan hänger ihop – en kvalificerad ”ombyggare” måste vara bra på att allt – inte minst på att hantera människor med respekt.

De beställare och byggare som hittills intervjuats verkar eniga om att ett ombyggnadsprojekt utan kvarboende eller pågåebnde verksamhet har betydligt bättre förutsätttningar att genomföras!

Effektivitetsperspektivet

Frågan är då vid vilken omfattning av arbetena det blir mer lönsamt för byggherre och för hyresgästerna(!) att faktiskt tömma ”bygget” och ordna provisorikt boende/lokaler för hyresgäster.

Finns det någon som tittat på detta: Effektivare (och kortare?) ombyggnadsprocess kontra alternativa hyreskostnader ?

Välkommen med synpunkter och förslag!

Finns det någon i detta avlånga land (eller i annat land – med begripligt språk ) tagit fram exempel på logistiklösningar vid ombyggnader. Vi tar i så fall gärna del av detta, om vi får… ?

Ett syfte är att se om det t ex går att skapa arbetsinstruktioner eller andra praktiska vägledningar för planering och genomförande av logistiken för material, maskiner och människor!