ROTbloggen

Vanligaste bristerna vid asbestsanering:

1. Otillräckligt undertryck i saneringsytrymme – partiklar sprids utanför
2. Maskinell utrustning felaktigt installerad – dålig luftrening
3. Andningsskydd används felaktigt eller inte alls – asbest dras ner i luftvägarna
4. Brister i upphandling och praktisk kontroll.

Läs mer: Fusk med asbestsanering ökar

———————————————————————————————————–

Kommentar: Rubriken på länkad artikel korresponderar inte med punkterna ovan som anges som exempel i artikeln. Dessa indikerar snarast att det främst rör sig om grundläggande informations- och kompetensproblem – och inte så mycket om medvetet fusk.

Informations- och kompetensbehov:

1. Utförandet av saneringsutrymmet avseende täthet och upprättande av tryckförhållanden.

2. Inställningar i maskinell utrustning.

3. Kunskap om olika andningskydd och dessa användning – samt om varför de skall användas!

4. Rutiner och kompetens vid upphandling, inkl hantering av Lou(?)

Kanske finns också brister i kunskapen om asbest och dess ”farlighet” och hur man undviker att skada sig själv och andra?

———————————————————————————————————-

En tanke:

Om varje person som arbetar i ett ombyggnadsprojekt har kunskap om asbest (och andra farliga ämnen, t ex mögel, kvartsdamm och PCB) har denne bättre möjlighet att skydda sig själv, undvika onödiga risker samt att säga ifrån om han/hon upptäcker något misstänkt material under arbetets gång. Eller hur?

I MOR-projektet som jag själv medverkade i en gång i tiden och som jag redan refererat till här på bloggen, studerades förekomst av vissa ämnen, bl a bly, kvicksilver och PCB i gamla hus.

Hur mycket av dessa ämnen som idag finns kvar är osäkert, men det är ju just detta som kontrolleras vid en miljöinventering. I det aktuella projektet tog också fram underlag som då syftade till att utvecklas till en handbok i miljöivnetering.

Kanske kan dessa förslag komma till nytta idag i samband med utveckling av arbetsinstruktioner och kunskapsunderlag? Här följer några – resten finns i slutet av rapporten, sid 57 och framåt.

BLY:

KVICKSILVER:

PCB:

BETSI´s undersökningen
visar att cirka 30 procent av småhusen och ungefär 15 procent av övriga
byggnader har mögelpåväxt som kan ha betydelse för inomhusmiljön. Mögel
förekommer i stort antal byggnader är källare, uteluftsventilerade krypgrunder
och vindar. Förekomst av vattenskador ingår inte i bedömningen,

Inandning av mögelceller, delar av mögelceller eller sporer
kan ge upphov till flera olika medicinska effekter.

Hälsoeffekter

• Allergier
  mot mögel (ovanligt)
• Inflammation
  i luftvägarna (vanligt).

Symptomen kan vara irritation i luftvägarna, hosta och
klåda, ibland även ledvärk,

trötthet och koncentrationssvårigheter då inflammation kan spridas
till andra delar av kroppen.

Även om man inte längre utsätts för mögel kan besvär kvarstå
under många år liksom överkänslighet mot lukter.

Skador på lungorna

Om man utsätts för mycket höga mängder mögelceller, t ex i
yrkeslivet, kan en allvarlig inflammation med granulom i lungan utvecklas s k
lantbrukarlunga. En annan allvarlig lungsjukdom (sarkoidos) misstänks kunna
förorsakas av mögelexponering.

Mögelceller förekommer dessutom ofta tillsammans med olika
bakterier som i sig är bärare av starkt inflammatoriska ämnen!

Hur farlig är då exponering för mögel?

Ovanstående tillstånd kommer från hög exponering och/eller i
samband med nedsatt immunförsvar. Det verkar dock inte som om exponeringen
behöver pågå under lång tid för att skada skall uppstå.

Akut giftighet

Vissa mögelsorter bildar toxiner (gifter) som kan skada
lever och centrala nervsystemet.

Behövs mer fakta än så här?

Detta är långt ifrån en vetenskaplig research från min sida,
och det kvarstår många frågor och funderingar t ex:

– Mögelsporerna lever väl kvar i eller skadar lungvävnaden
eftersom symptomen är så långvariga?

– Kan mögelexponeringen effekter jämföras
med asbest exponering?

Om inte annat så är ju denna information ganska
avskräckande: Lokal tillväxt av mögelceller kan förkomma på huden hos
människor!

Slusatser

Mer fakta kring mögelexponering i byggsammanhang kanske kan fylla
en viktig funktion?

För mig räcker det att veta att exponering för mögel är
hälsofarlig: jag föreslår därför en Arbetsinstruktion kring hantering av mögel
och mögelskadat material i byggnader fylla ett akut behov för anställda i
byggbranschen!

MögelAI bör ta upp:

• Fakta
  om mögelförekomst i byggnader – riskkonstruktioner/skador
• Identifiering
  av olika farliga mögelsorter
• Särskilda
  åtgärder vid rivning och hantering
• Personliga
  skyddsåtgärder
• Hygienåtgärder
  för att undvika att ta med mögelsporer hem från jobbet eller få det i maten, då mögel kan vara giftigt att förtära.

Länkar:

http://www.svenskahusdoktorn.se/moegel

http://www.biofact.se/reports/pdf/Mould%20indoor.pdf

http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Mogelgifter/

Så mår våra hus – rapport

http://asbest-sanering.se/

http://www.av.se/teman/asbest/

http://byggplatsen.com/blogg/2012/02/14/dags-att-damma-av-kunskapen-om-asbest/

Boverkets
utredning BETSI (som jag refererat till i tidigare inlägg) visar att många varmvattensystem är bristfälliga. Det antas finnas brister
både i projektering, installation och utförande samt injustering av system. Dessutom anser utredningen
att fastighetsägarnas rutiner att kontrollera varmvattentemperaturen vid
tappstället skulle kunna vara bättre.

I BETSI pekas på tre olika problemområden för VVC:

1. för låg returtemperatur som kan innebära att
legionellabakterier kan överleva och öka i antal

2. för stora temperaturskillnader mellan varmvatten och
varmvattencirkulation som kan innebära dels låga temperaturförluster, dels att
temperaturförlusterna värmer upp kallvattnet om ledningar är placerad i samma schakt,

3. uppvärmning av dricksvattnet (kallvattnet) som kan
innebära risk för tillväxt av legionellabakterier även i kallvattenledningar.

Figur: BETSI, Boverket

Fastighetsägare uppmanas i rapporten att utföras mätningar
av temperaturer och vattenflöde,
kallvatten, schakt och VVC-slingor under längre tid för att kartlägga
variationer i varmvattensystemet.

Legionellaprov bör tas i äldreboenden,
hotell, sporthallar, simhallar, sjukhus och flerbostadshus bör även
legionellaprov tas.

I vår studie har en representant inom VVS-branschen
bekräftat behovet av åtgärder avseende legionella. En metod kan innebära:

• temperaturmätningar
  bl a vid alla tappställen samt
• riskbedömningar
  baserade på utformning av varmvattensystemet, t ex rörsystemets utformning, förekomst av varmvattenuppvärmd handdukstorkar och s k ”blindtarmar” eller andra hinder för ett gott flöde och
  cirkulation.
• nedkylning
  respektive uppvärmning av vattnet i VVC.

Jag föreslår att vi i vårt projekt tar fram en arbetsinstruktion över systematik vid mätningar, provtagning och inventering av riskkonstruktioner för legionella samt beskriver metod/er för sanering och förebyggande åtgärder.

Länkar:

Så mår våra hus – rapport (BETSI)

Teknisk status i den svenska bebyggelsen (BETSI)

Energi i bebyggelsen – tekniska egenskaper och beräkningar (BETSI)

Information om Legionella (Boverket)

Legionella i vatteninstallationer (VVS Företagen)

http://www.socialstyrelsen.se/halsoskydd/vatten/legionella/skotselavvattensystem

Polyklorerade Bifenyler (PCB) finns i vissa byggnader som byggts
eller byggts om under 1950-talet och fram till någon gång under 1970-talet. PCB
är miljö och hälsofarligt.

Exponering för PCB t ex via näringsintag kan ge skador på:

• lever
• immunsystem
• hjärna
  och nervsystem
• hormoner
  och sköldkörtelfunktion

Akuta symptom – citat:

”I elektricitetens barndom använde man brandfarlig olja
som isolatorer i kondensatorer och transformatorer. 1929 lanserades PCB som ett
brandsäkert alternativ till oljan. Man märkte dock snabbt att personer som
handskades med PCB fick klorakne-blåsor,
vanligtvis i ansiktet, som lämnade djupa ärr.” (Källa: Wikipedia)

Byggvaror och
byggmaterial som kan innehålla PCB:

• Isolerglasfönster
  – datummärkning i ram är vägledande
• Utvändiga
  fogmassor i fasad, dilatationsskarv – även renoverade fasader kan ha
  gammal PCB bakom nya fogar
• S k
  akrydurgolv i industri och våtutrymme – inte lika vanligt i bostäder som i
  lokaler
• Isoleringsmaterial
  i elektriska komponenter, bl a kondensatorer och jordkablar.

Det har också rapporterats att PCB från fogar kan ha
spridits till omgivning, bl a intilliggande fasad och ytterväggsmaterial samt
mark.

Förbud mot PCB

År 1972 förbjöds i Sverige användningen av PCB i t ex fogmassor men kan ändå ha använts ytterligare några år därefter. Förbud mot annan användning i t ex elektriska komponenter kom 1978. 1995 kom ett totalförbud mot användning av PCB.

Regler för inventering
och sanering

Fastighetsägare till byggnader uppförda eller renoverade
under åren 1956–1973 ska inventera fog- och golvmassor med avseende på PCB.
Resultatet samt planerad åtgärd för sanering skall rapporteras till
tillsynsmyndighet. Fog- eller golvmassor som innehåller 500 ppm (500 mg/kg) PCB eller mer skall saneras senast år 2014 resp.
år 2016 (industribyggnader samt bostadshus uppförda efter 1969).

Inventering,
sanering, destruktion, arbetsskydd

Det finns ingen restriktioner för vem som får inventera
eller sanera PCB. Vanligen utförs dessa arbeten av specialister med särskild
utbildning.

Transport, emballering och destination sker enligt
tillsynsmyndighets, kommunens och de avfallsansvarigas regler och riktlinjer.

genom hela processen är arbetsskyddet av stor vikt och alla som riskerar att komma i kontakt med materialet bör iaktta särskilt god hygien t ex i samnad med matintag.

Kunskapsbehovet

De miljöinventeringar som ligger till underlag för
enetreprenadupphandling sägs i denna studie vara av så varierande kvalitet att
det ”inte går att lita på”. Entrernören får ibland komplettera
inventeringarna själva. Av juridiska och ansvarsmässiga skäl anlitas då oftast
konsulter.

Oavsett vem som utför inventering eller sanering av PCB bör
alla som riskerar att komma i kontakt med ämnet ha information om när och var
förekomst kan misstänkas, hur man tar prov eller vem man ringer samt
försiktighetsåtgärder och hygien i samband med arbete i byggnader som kan
innehålla PCB.

Kunskapen om PCB (och andra hälso- och miljöfarliga ämnen) i
byggnader är en förutsättning för:

• relevanta
  arbetsmiljöåtgärder och information
• planering
  av arbetens och beredskap i samband med tillträde eller rivning i nya
  utrymmen

Även om specialister anlitas för inventering och sanering är
ju den egna kunskapen om t ex PCB en
förutsättning för att entreprenören skall veta om, när och var det krävs
ytterligare undersökningar och åtgärder. Hur skall den bedömningen annars
göras?

Arbetsinstruktion –
PCB

Arbetsinstruktioner kring PCB kan utformas så att de är både
en vägledning för identifiering av PCB, metodbeskrivning sanering samt
skyddsåtgärder.

En genomarbetad arbetsinstruktion kan då användas både för
arbetsberedning och i utbildningssammanhang.

Länkar med information om PCB:

Naturvårdsverket om regler kring PCB

SaneraPCB.nu

Åtgärder vid sanering av PCB (PDF)

Arbetsmiljö vid PCB-sanering (PDF)

Spridning av PCB till andra material (PDF)

Miljöstörande material (PDF)

http://www.sfr.nu/Portals/30/Dokument/sanering_artikel.pdf

http://www.sydsanering.se/sanering.htm

Boverkets utredning BETSI, om det svenska byggnadsbeståndets status, tar upp följande miljö och hälsofarliga ämnen:

– Asbest

– PCB.

– Radon/Blåbetong

– Legionella

– Kvävedioxid

– Formaldehyd

– Flyktiga organiska föreningar, VOC

I syfte att prioritera och motivera utveckling av
arbetsinstruktioner diskuteras de olika ämnen nedan:

Miljö och
hälsofarliga byggnadsmaterial

Sanering av asbest och PCB omfattats av byggnadstekniska
åtgärder som även medför hälsorisker för sanerarna samt för övriga rivnings-
och byggnadsarbetare och för kvarboende.

Rivning av blåbetong bedöms däremot inte utgöra någon akut
förhöjd risk för omgivning i samband med rivning.

Ett annat ämne som förekommer är bly i t ex avloppsstammar av gjutjärn. BETSI tar inte upp detta i sin lista, men det är definitivt ett material som hanteras i samband med vissa ROT-jobb och riskerar då att blandas med övrigt avfall.

Även komponenter med kvicksilver kan förekomma i omlopp men är generellt enklare att hålla isär vid rivning. Om detta sedan görs är ju en annan fråga, men det känns i jämförelse som lite ”overkill” att ta fram en hel arbetsinstruktion kring detta. Bättre att prioritera andra moment, tycker jag…

Legionella

Legionella innebär hälsovådlig bakterietillväxt i
VA-systemet, VVC etc. Risker för exponeringen för legionella uppstår främst i
samband med användning av varmvattnet ur systemet.

Det kan vara svårt att fastställa att legionella förekommer
i ett system. Det är vid inventering av varmvattentemperaturer och rörsystemets
uppbyggnad som risken för legionella bedöms. Genom att åtgärda systemet enligt
riktlinjer kan risken för legionella undvikas.

Sanering av legionella kan utföras dels via tekniska
åtgärder i varmvatten- och rörsystem, dels genom upphettning av varmvattnet som
cirkulerar i systemet.

Emissioner i inomhusluften

För övriga ämnen (samt radon) som uppmätts i inomhusluften
innebär dels brister i ventilation (kvävedioxid) samt emissioner från
byggmaterial (ofta nyare och omfattas därför sällan vid en ombyggnad) och/eller
från kemikalier mm som används vid förvaltning eller brukande av byggnaden.

Åtgärderna mot dessa emissioner är främst förbättringar
avseende ventilationen. Metoderna kan variera med olika byggnader förutsättningar.
Arbetsinstruktioner skulle kunna tas fram baserade på olika åtgärder i
ventilationssystemet. Denna förstudie omfattar dock inte inventering av sådana
åtgärder, men det kan ju bli en fråga för framtiden att titta närmare på?

Slutsats

Ovanstående resonemang leder fram till slutsatsen att
ombyggnadsprojekt generellt främst är betjänta av arbetsinstruktioner som rör
asbest, PCB, bly och möjligen legionella (som även kan användas av förvaltningen).

Varje arbetsinstruktion bör i tillämpliga delar innehålla:

• kunskap
  om förekomst
• metoder
  för identifiering respektive bedömning
• metoder
  för sanering och hantering av kontaminerat avfall
• regelverk
  och särskilda föreskrifter
• arbetarskydd
  och skydd mot exponering för omgivningen

Syftet med att upprätta AI för t ex asbest och PCB som ändå oftast saneras av specialfirmor är dels:

– att vår studie indikerar att de inventeringar som gjorts inför projektet och upphandlingen ofta är bristfälliga och därmed otillförlitliga för entreprenören!

– att dokumentera goda exempel

– kunna sprida kunskapen till byggarbetsplaster, konsulter och användas i utbildningsammanhang(!)

– men framförallt för att säkerställa att allt verkligen identifieras och hanteras på ett betryggande sätt genom att all personal på arbetsplatsen skall ha kunskapen tillgänglig!

Vid rivning i hus från 60-70-talet (även i ännu äldre hus) kan bl a följande miljö- och hälsofarliga ämnen påträffas:

– Asbest
– PCB
– Bly
– Kvicksilver
– Freon
– Mikrobakteriell tillväxt, t ex bakom kakel och badkar i gamla badrum.

Enligt denna studies intervjuer med representanter för både allmännyttan och byggföretag görs oftast en miljönventering innan anbudsförfrågan går ut.

Byggföretagen upplever osäkerhet kring dessa miljöinventeringar som sägs vara av varierande kvalitet. Kanske beroende på att konsulterna inte haft tillgång till alla utrymmen eller möjlighet att göra förstörande undersökningar?

Ibland är konsulternas miljöinventeringar å andra sidan överarbetade! Eftersom entreprenören måste ta rationella beslut avseende rivningens omfattning och genomförande, hade i vissa fall kostsamma analyser och provtagning kunnat begränsas.

Det blir sannolikt mer effektivt att göra en ”lagom omfattande” miljöinventering först och sedan vid behov komplettera inventeringen och identifiering av miljö- och hälsofarliga material under rivningens gång.

För entreprenörens del kan det vara bra med bättre kunskap och underlag att tillgå för oförutsedd upptäckt av skadliga ämnen. Inte minst ur arbetarskyddssynvinkel!

För konsulterna som gör inledande inventering kan det vara bra med ökad förståelse och kunskap om rivningsprocessen samt om entreprenörens möjligheter och kostnader att separera och ta hand om miljöstörande rivningsmaterial. T ex skulle konsulterna i större utsträckning kunna optimera miljöinventeringen och komplettera denna med föreskrifter för entreprnören om var och hur provtagning skall ske under rivningens gång.

I förekommande fall bör konsulten också kunna bedömma om och när ytterligare provtagning är onödigt jkostsam då hela huset eller hela byggdelar ändå bör hanteras som kontaminerade – av praktiska, arbetsmiljö och/eller kostnadsskäl.

I denna skrift från förra seklet finns grundläggande information om förekomst av flera miljöstörande ämnen i hus: http://byggipedia.se/PDF/Miljostorande_material.pdf. Den gäller än idag, åtminstone som underlag!

Jag föreslår att det tas fram tydliga och pedagogikst arbetsinstruktioner för inventering, provtagning, analys samt för en säker hantering av hälsofarliga rivningsmaterial på arbetsplatsen.

Liksom idag bör detta arbete utföras av konsulter och specialfirmor som har innehar nödvändig kompetens. Arbetsinstruktionerna skulle främst tjäna som syfte att stärka entreprenören i sin hantering av oplanerad förekomst av t ex asbest och PCB. Ökad kunskap även bland utförare är dessutom en förutsättning för ett gott arbetsskydd.

Sannolikt kan dylika arbetsinstruktioner också bidra till ökad kompetens bland konsulter samt för att utbilda nya konsulter i miljöinventer