ROTbloggen

Den alltmer långtgående specialiseringen kan vara både på gott och på ont. Samtidigt som många projekt och arbeten kräver sina specialister behöver mindre byggprojekt och kanske ombyggnadsprojekt i synnerhet mer allsidigt folk på yrkessidan.

Tidigt i projektet påtalades från beställarhåll problm kring specialisering och fackliga hinder för en yrkeskategori att utföra arbeten som egentligen tillhör en annan yrkesgrupp. Det är framförallt vid ombyggnader med kvarboende som det blir svårare att planera och utföra arbeten i lägenheterna.

Specialiseringen medför onödigt mycket spring hos hyresgästerna när flera olika personer skall in och fixa småsaker.

Ju fler kockar desto sämre soppa?

En platschef påtalar vikten av att ha personer som är samordnade och fungerar väl ihop. Ju fler dessa är desto svårare blir det att samordna arbetet så att det flyter på bra. I mina öron låter det som stor risk för ineffektivitet…

Kanske är det en kombination av specialiseringen bland byggyrken och att idag så många ombyggnader utförs med kvarboende, som har lett fram till det jag ser som ett ”kompetens-glapp”?

De som är specialiserade på ombyggnader idag är självlärda.

De som idag utför ombyggnadsarbeten inom ramen för sitt yrkesbevis kan vara nog så duktiga inom sitt yrke, men saknar från början formell utbildning för att arbeta med just ombyggnader.

Att det saknas formalisering av kompetetenserna inom ombyggnad är kanske ett mindre problem, men att det saknas utbildning och tillgång till samlad och erfarenhetsbaserad kunskap – det borde definieras som ett större problem.

Multihantverkaren

NCC marknadsför sin badrumsmetod (Addera) med argumentet att de har s k multihantverkare som gör jobbet. Multihantverkaren är alltså ett försäljningsargument och en del i konceptet.

Sannolikt också en viktig förutsättning för att kunna arbeta så effektivt som möjligt och klara den korta tiden för färdigställande.

Idag finns möjlighet för yrkesarbetare att förvärva mer än ett yrkesbevis

I praktiken kan en person antagligen skaffa sig alla de yrkesbevis som krävs för att kunna utföra de flesta ombyggnadsåtgärder – och några till…

Men de har då ändå ingen utbildning som gör dem till specialister på just ombyggnadprojekt och de speciella förutsättningar som gäller där!

Så mitt i denna specialiseringshysteri, och mot bakgrund av de omfattande investeringar som görs på just ombyggnadsjobb. måste jag fråga:

När kommer yrkesbeviset för ombyggnadsarbetare – bygg att införas????

Min slutsats är att det hade varit ett samhällsnyttigt om ombyggnader hade haft bättre tillgång till sin spetskompetetns och att projketen hade kunnat effektiviseras mer!

Goda nyheter är att yrkesbevis kan vara på väg in i rivningsbranschen, med olika specialiseringar – kanske även mot varsam och säker demontering i ROT-projekt med kvarboende ?

Jag tror det är en lång väg kvar till yrkesbevis och målbeskrivningar för både rivare och ombyggare, men det är inte för tidigt att samla underlag för utbildning och ev validering!

Läs också:

Kompetensbehov – ombyggnadsarbetare

Inom några områden bedömer jag att det kan vara bra att ta fram några generella arbetsinstruktioner för planering och genomförande av helheten:

Logistik – övergripande planering, ställningar och transporter

Rivnings- och håltagningsarbeten – ombyggnad, inkl maskiner, verktyg, exempel på rivning och demontering, avfallshantering och skydd mot damm och buller

Arbetsmiljö och säkerhet, inkl övergripande arbetsplatsåtgärder för att skydda kvarboende

Kommunikation, inkl information till boende.

Kunskaps – och inventeringsunderlag för byggnader av olika ålder, inkl förekomst av miljöfarliga ämnen.

Jag kanske kommer på mer – då fyller jag på denna lista

I miljonprgrammet sker upprustning främst avseende befintliga hissar – om detta arbete är betjänt av en arbetsinstruktion är jag osäker på…

Nyinstallation av hiss i bef. hus som tidigare saknat hiss vet jag kan vara knivigt och jag bedömer att arbetsinstruktion(er) med exempel på metoder för installation av hiss i befintliga trapphus kan ha stort värde för både beslutsprocessen, planering, arbetsberedning och genomförande!

Tydligen finns inte längre möjlighet att söka bidrag från Boverket för installation av hiss i flerbostadshus: Boverket

Jag föreslår ändå att vi överlägger i referensgruppen behovet och nyttan av att fram en hissAi !

Dessutom… Boverket kanske ändrar sig, igen!

I särskilt miljonprogrammet diskuteras åtgärder avseende utemiljöer och andra gemensamma utrymmen. Syftet är inte bara upprustning eller energibesparingar utan också att öka trivsel, gemenskap och trygghet i fastigheten eller i ett helt område.

ABK i Kristianstad berättade att de nu arbetade med entréerna åtgärdades för att bli säkrare, ljusare och låsta(!). Förutom nya glasade entrépartier, nya låssytem jobbar man med automatisk trappbelysning så att belysningen tänds enbart på de våningsplan där någon befinner sig – inte i hela trapphuset.

PEAB i Helsingborg berättade att utemiljöer och tryggheten har stort fokus och att man t o m anställt f d poliser för att arbeta med trygghetsfrågorna i projekten, t ex planering av gångvägar, planteringar och belysning.

I övrigt är det vanligt med tvättstugerenoveringar idag varvid gemensam tvättstuga fräschas upp och effektivseras ur energiperspektiv men kanske också ur användarperspektiv.

Installation av hiss vet jag inte om det är så vanligt, men kravet finns kvar vid omfattande ombyggnader. Många miljonprogramshus har redan hiss, men i äldre hus kan det vara mer ovanligt och det finns anledning att titta på metoder för installation av hiss i befintliga hus. Här är ett exempel från en bostadsrättsförening.

Åtgärd: t ex Fasadrenovering med tilläggsisolering

Särskilda förutsättningar, t ex:

• Byggnadsår
  och ombyggnadsår
• Byggnadsteknik
  och material
• => Vilka hänsyn bör tas vid åtgärd och vad bör
  kontrolleras i särskilt i förväg

Rivning och håltagning (i förekommande fall), ev med
hänvisning till RivningsAI-fasad)

Metodbeskrivning inkl

• Förberedelser,
  beräkningar, och planering för ställningar
• Logistik
  och hjälpmedel
• Arbetsgången
  och detaljutföranden för bl a riskkonstruktioner – fördelat på delaktiga
  yrkeskategorier respektive UE

• Riskmoment
• Skyddsåtgärder
• Hantering
  av kvarboende, bl a information och säkerhetsåtgärder
• Kontrollplan

Kommentar: Som redan konstaterats
i förstudien talas det just nu mycket om upprustning av miljonprogramsområden. I
denna studie har de flesta pågående projekt byggts under 1950-talet, där det
också pågår standardhöjning och modernisering.

Ett annat exempel är
de hus byggda eller renoverade under 1980-talet som förutom löpande
underhållsåtgärder nu anses behöva byta ut en del material, ur hållbarhets eller energiperspektiv, t ex fönster i plast eller virke av sämre
kvalitet och hållbarhet.

Vad vi inte talat om i
detta projekt är de omfattande renoveringsåtgärder av fasader som byggts under
senare år och som går under benämningen garantiåtgärder. Inga vanliga ROT-jobb ur
juridisk perspektiv, men i övrigt i stort sett liknande förutsättningar avseende
planering, genomförande och säkerhet och mindre nöjda ”kvarboende”
(ofta bostadsrättsköpare).

Med andra ord:

1. De
   flesta hus kommer förr eller senare att behöva genomgå någon form utav
   renovering.
2. Arbetsinstruktionerna
   blir mer användbara om de inte hängs upp på ROT-jobb i delar av
   bebyggelsen t ex enbart miljonprogrammet.
3. Det
   viktiga är att se till att de blir flexibla, anpassningsbara och kan
   kompletteras med nya metoder och faktaunderlag i takt med nya erfarenheter
   och nyvunnen kunskap.

Detta anser jag kunna
göras genom att ”fragmentera” innehållet (eller åtminstone förbereda
upplägget för denna möjlighet). Webbtekniskt föreslår jag att använda
programspåket php kopplat till databas för innehållet.

Att dela upp och
kategorisera innehållet i
arbetsinstruktionerna gör det inte bara mer flexibelt. Det innebär att
eventuella ändringar i ”gemensam information” enklare kan uppdateras
– på ett ställe.

Jag har inte tittat specifikt på elarbeten i ombyggnadsprojekt, bara kunnat konstatera att det springer minst en elektriker och drar om kablar mm i de flesta ombyggnadsprojekt.

Elektrikerns arbete i samband med renovering av badrum och energiåtgärder mm är en anledning att ta fram särskilda ElAi som beskriver:

– Elarbeten vid olika ombyggnadsåtgärder

– Provisorisk el

– Metoder för omdragning, flyttning eller nyinstallation av mätare mm

– Samordning med övriga arbeten

– ELSÄKERHET för alla på bygget inkl kvarboende!!!

Hur många och vilka ElAi som är relevant att ta fram vet jag inte i nuläget, men jag föreslår att ta fram en ElAi för badrumsrenovering – till att börja med!

Ombyggnadsarbeten är komplexa och omfattning av åtgärder varierar liksom budget. Flera olika arbetsmomnet skall synkas med varandra likosm arbeten som utförs av olika yrkeskompetenser.

De många olika förutsättningarna medför att det finns få standardförfarande för t ex renovering av badrum. I själva verket består en sådan renovering av en sammansättning av olika delar och metoder som väljs efter projektets förutsättningar.

Möjligheten att låta Arbestinstruktionerna i ROTAi utgå ifrån typ av åtgärd och metod, och sedan därifrån delas upp i olika fragment. Eftersom arbetsinstruktionerna kommer att vara internetbaserade kan de olika delarna och valen av metoder om då ”pusslas ihop” och anpassas till varje projekt. Vissa nymontage skulle då också kunna hämtas från ByggAi.se.

En skräddarsydd AI för badrumsrenovering skulle kunna bestå av följande delar:

– Inspektion/inventering – Beskriv metodik och länka till AI om asbest, alt direkt till valda delar i denna AI

– Tillfälliga badrumslösningar vid kvarboende – Länka till exempel

– Hantering av avstängningar i vattentillförsel vid kvarboende – Beskriv förslag och informationsåtgärder

– Rivning – Länka till RivningsAI för ytskikt alt. för badrum

– Rör och stammar – Länka till både rivning av rör och till AI för aktuell stamrenoveringsmetod

– El – Länka till AI för omdragning och renovering i elsystemet

– Ventilation – Vid ändringar i befintligt länka till AI för åtgärd, t ex FTX

– Uttorkning – Länka till AI om uttorkning alt sanering efter fuktskada

– Logistik – Beskriv logistik badrum samt länka till allmän AI för arbetsplatsen logistik

– Nya ytskikt – Beskriv specifika förutsättningar samt länka till arbetsinstruktion på ByggAi

– Ny inredning, VVS och maskiner – Beskriv specifika förutsättningar

– Arbetsmiljö och hälsa, inkl hälsa för kvarboende – Beskriv risker och lämpliga åtgärder, inkl informationsåtgärder

Som sagt, varje projekt har sina unika förutsättningar. För att uppnå flexibilitet föreslår jag alltså att AI utgår ifrån typ åtgärd, och sedan fördela innehållet på:

– metodval och olika delmoment som är aktuella i projektet

– i möjligaste mån också på yrkeskategori.

När någon del blir för komplex eller specialiserad för att hanteras inom en och samma AI – då bör de moment som berörs kunna läggas upp i nya AI som ”anropas” när de är aktuella. På så sätt behöver heller inte AI som berör t ex miljöfarliga material eller en specifik metod uppdateras mer än på ett ställe!

Jag har också ett preliminärt förslag till kategorisering av ROTAi:

– Hälso- och miljöfarliga ämnen

– Rivning

– Installationer

– Bygg (det som inte hämtas ifrån ByggAi)

Renovering av badrum och stambyten är skilda åtgärder men utförs ofta samtidigt i ombyggnadsprojekt därför tar jag också upp dessa samtidigt och föreslår följande arbetsinstruktioner:

I kategorin installationer:

– 1-2 AI för traditionell renovering och stambyte (ev. en seperat AI för rivning och håltagning)

– 1 AI för nyinstallation av rördragning i kassetter

– 1 AI för relining

I kategorin bygg:

– 1 AI för renovering av ytskit, inredning och faciliteter i badrum, t ex ändring av planlösning, byte från bad till dusch etc

– 1 AI för sanering av eventuella fuktskador

– 1 AI för Adderametoden eller motsvarande

I teorin skulle varje enskilt projekt kunna skapa sin egen ”cocktail av åtgärder” baserat på delar ur de olika metoderna som kategoriserats ovan, t ex nya rör installeras och gamla lämnas, gamla rör rivs ut helt och hållet, utanpåliggande rör dras eller rör dras i dolda konstruktioner, rör dras i kassett medan stammar ligger i dold konstruktion osv osv.

Strukturen och fördelning mellan flera arbetsinstruktioner är något som bör växa fram under huvudstudie- i syfte att göra arbetsinstruktionerna för åtgärder i bad och satmmar så användarvänliga och flexibla som möjligt.

Kopplingar till rivningsAI samt AI om asbest respektive legionella görs.