ROTbloggen

I förstudien
tycks meningarna går lite isär angående status på miljonprogrammet. En del
anser att det är reltaivt gedigna hus och att största problemet är sanering av
asbest och PCB. Några anser att miljonprogramsområden drar mycket energi medan
andra anser att de generellt inte är så dåliga varken ur energisynpunkt eller
kvalitetsmässigt.

Miljonprogramshusen
sägs vidare vara av sämre byggteknisk kvalitet än ännu äldre byggnader Det
påpekas vidare att det finns nyare bestånd med betydligt sämre kvalitet i
vitala beståndsdelar, t ex fönster, bl a från 1980-talet.

Förekommande och kommande renoveringsbehov i miljonprogrammet sägs
vara:

·
köksinredning

·
badrum

·
stammar

·
ventilation

·
uppvärmning

·
vissa klimatskal

Exempel på särskilda förutsättningar i vissa miljonshus:

·
Kramlor i fasadmur har rostat

·
Prefabricerade installationsväggar försvårar renovering i kök och
bad

·
Golvavlopp saknas i badrum

·
Inåtlutande tak (motfalls) vilka behöver höjas, lutas om och
förses med utvändig avvattning.

·
Tätning mellan utfackningsparti och bjälklag är dålig och det drar
in i lägenheterna.

·
Indragna balkonger som medför värmeförluster och kalldrag via
bjälklaget.

Min tolkning/gissning är att
meningsskiljaktigheterna kring den tekniska statusen beror på vem man frågor samt vilka erfarenheter denna
person har av sina egna fastigheter respektive från utförda
entreprenader. I så fall kan kanske slutsatsen dras att den tekniska
statusen för miljonprogrammets olika hus och områden varierera beroende av
byggteknik och hur underhållet skötts genom åren?

Fler erfarenheter, synpunkter eller tolkningar?

I projekteringen av ombyggnader kan
det vara problematiskt att:

• anpassa
  till moderna krav och regler i äldre byggnader.
• bevara
  en god byggnadsfysik efter t ex tilläggsisolering, tätningsarbeten och
  förändringar i ventilationen.

Intervjuade entreprenörer föreslog att kunskapen om äldre
hus och byggnadstekniker bör vara bättre bland ombyggnadsprojektörer och att projektörerna
bör göra bättre inventeringar på plats innan handlingar upprättas t ex:

• avseende
  för mätningar och statusinventeringar så att entreprenören kan lämna bättre
  prisuppgift och
• inför
  upprättande av håltagningsritningar så att dessa stämmer med verkliga
  förutsättningar.

Fler förslag eller synpunkter på projekteringen vid eller upphandling av ombyggnader?

Eftersom det finns så många osäkra förutsättningar vid ombyggnader,
t ex fukt i väggar och hälsofarliga material, bör beställarna blir bättre på
handla upp och driva ombyggnadsarbeten.

Exempel på vad som bör förbättras
enligt beställare:

• kunna
  ställa relevanta krav,
• värdera
  kompetensen istället för enbart kostnader
• vara
  aktiva och drivande genom hela projektet

Entreprenörerna anser att förfrågningsunderlagen och de
handlingar, att lämna pris på och sedan bygga efter, bör bli bättre. Problemen med
handlingarna är bl a:

• relationshandlingarn
  stämmer inte med verkligheten eller saknas
• mått
  i handlingar saknas eller stämmer inte, bland annat kan det vara att i
  äldre hus där fönstermåtten kan variera har inte fönstren mätts upp var
  för sig.

• miljöinventeringar
  som är dåligt utförda eller inte uförda alls, trots att uppenbara risker
  funnits.
• befintliga
  konstruktioner och material samt underhållsstatus på byggnad

För anbudsgivare gäller det att bilda sig en uppfattning och
omfattningen på plats. Ofta handlar det om en okulär syn, men det finns exempel
på mer omfattande underökningar gjorda då det varit möjligt att utföra mer
omfattande inspektion av material i konstruktioner mm

Så här sa en
platschef:

Ett bra anbud och ett smidigt genomförande kräver:

• Bra
  underlag samt besök på plats
• Mycket
  noggrann planering
• Erfarenhet !!!

Långt ifrån alla ROT-åtgärder utförs inom ramen för en
större entreprenad. Många handlas upp på ramavtal och utförs var för sig av
olika entreprenörer. Metoder samt metodspecifika förutsättningar vid utförandet
är enligt denna förstudie i stort detsamma oavsett entreprenad och
upphandlingsform.

När flera åtgärder sammanförs i ett och samma ombyggnadsprojekt
uppkommer ytterligare svårigheter kring planering och samordning. Större
ombyggnader ger samtidigt bättre möjlighet att nyttja resurser, t ex ställningar
och redskap samt olika yrkeskompetenser, mer effektivt.

Viktigt att belysa är att en ombyggnadsprocess har så passa
skilda förutsättningar i förhållande till än en nybyggnadsprocess att särskilda krav ställs på planering, kompetens och flexibilitet!

Detta gäller
inte bara rivningsmomenten, utan även det faktum att byggnadsarbetena inte följer samma
”kronologiska” ordning som nyproduktion samt att varje ombyggnadsprojekt
i sig har sina specifika förutsättningar – såväl kända som okända!

De intervjuer och samtal kommer därför i rapporten från förstudien att diskuteras även ur ett processperspektiv.

Fortsättning följer 😉

Här kommer (slutligen… ) en kortfattad beskrivnig av förstudiens förutsättningar och syfte:

Bakgrund

Arbetsinstruktioner
för ombyggnader bedöms särskilt viktiga för att:

• underlätta
  identifiering och sanering av miljöstörande material och därmed minska
  spridning samt exponering i arbetsmiljön.
• arbetskostnadens
  del av totalkostnaden vid renoveringsarbeten bedöms vara flera gånger
  högre än vid nyproduktion då den ligger på ca 10% av projektets
  totalkostnader.
• tillförlitliga
  tidplaner vid renoveringsarbeten är viktiga för att hålla nere tider och
  kostnader och med hänsyn till kvarboende hyresgäster.
• planera
  och arbetsbereda de renoveringsarbeten som kräver smidig anpassning mellan
  de ingående arbetsmomenten, UE och yrkeskategorier.

Arbetsinstruktioner
är ett praktiskt användbart och
pedagogiskt verktyg för arbetsberedning och utbildning i syfte åstadkomma en
effektiv produktion, undvika arbetsskador och olycksfall på såväl kortare som
längre sikt.

Syfte

Denna förstudie syftar till att inventera och kartlägga specifika
förutsättningar och metoder samt behovet av arbetsinstruktioner för bl a arbetsberedning
i ombyggnadsprojekt.

Vidare är syftet att identifiera arbetsmoment och metoder
för vilka arbetsinstruktioner bör tas fram.

Genomförande

Förstudien har genomförts som litteratur och intervjustudie
samt studier på plats i pågående ombyggnadsprojekt.

Arbeten som bedömts angelägna att studera i förstudien har
varit bl a:

• Renovering
  av klimatskal och badrum
• Stambyten,
  värme och ventilationsåtgärder
• Särskilt
  arbetsintensiva moment

Inledningsvis skapades en ny webbplats: ROTAi.se.
Tanken är att kunna särskilja mellan rena byggåtgärder och de specifika
förutsättningar som gäller i ombyggnadsprojekt, t ex är ByggAi idag strukturera efter byggdel, medan ROTAi kan tänkas få en flexiblare och kanske mer
processinriktad struktur.

Nedan följer en lista över arbetsinstruktioner som jag efter
denna förstudie bedömer som lämpliga att ta fram och även som användbara i utbildningsammanhang:

• Utvändig
  logistik (1st AI)

• Fasadställning,
  inkl ställningstyp och tillhörande transportlösningar (1st AI, ev fler)

• Statusinventering
  fasad och tak, inkl olika förutsättningar för olika år och
  byggnadstekniker (1st AI)

• Fönsterbyten
  (1st AI)

• Tilläggsisolering,
  inkl olika förutsättningar och ytterväggskonstruktioner (1st AI, ev fler)

• Renovering
  av utfackningsvägg och/eller fasad (1st AI)

• Resning
  av motfallstak (1st AI)

• Omläggning
  av tak och reparation av skadat underlagstak (1st AI)

• Tilläggsisolering
  vind (1st AI)

• Tilläggsisolering
  tak (1st AI)

• Väderskydd
  (ställningsbyggnad) (1st AI)

För oss gäller det att hitta lämpliga objekt och exempel att
studera. I något fall kan det bli aktuellt att ta fram flera olika AI och
metoder. Jag föreslår att vi börjar med ovanstående ca 11at arbetsinstruktioner
(AI) och ser vart det bär oss…

I vanlig ordning
föreslår jag att arbetsinstruktionerna tar upp:

• Hänsyn
  till byggnadsår och tekniska förutsättningar
• Logistik
• Arbetsmiljö
  och säkerhet
• Hänsyn
  till boende och pågående verksamheter i byggnad
• Rivningsmoment
  (ev länk till rivningsAI)
• Metodbeskrivningar
• Särskild
  fokus på detaljutföranden och riskkonstruktioner, t ex risker för otätheter
  och köldbryggor
• Kontrollplan
• Koppling/Länk
  till andra AI, t ex Asbest och PCB.

Inom några områden bedömer jag att det kan vara bra att ta fram några generella arbetsinstruktioner för planering och genomförande av helheten:

Logistik – övergripande planering, ställningar och transporter

Rivnings- och håltagningsarbeten – ombyggnad, inkl maskiner, verktyg, exempel på rivning och demontering, avfallshantering och skydd mot damm och buller

Arbetsmiljö och säkerhet, inkl övergripande arbetsplatsåtgärder för att skydda kvarboende

Kommunikation, inkl information till boende.

Kunskaps – och inventeringsunderlag för byggnader av olika ålder, inkl förekomst av miljöfarliga ämnen.

Jag kanske kommer på mer – då fyller jag på denna lista

I miljonprgrammet sker upprustning främst avseende befintliga hissar – om detta arbete är betjänt av en arbetsinstruktion är jag osäker på…

Nyinstallation av hiss i bef. hus som tidigare saknat hiss vet jag kan vara knivigt och jag bedömer att arbetsinstruktion(er) med exempel på metoder för installation av hiss i befintliga trapphus kan ha stort värde för både beslutsprocessen, planering, arbetsberedning och genomförande!

Tydligen finns inte längre möjlighet att söka bidrag från Boverket för installation av hiss i flerbostadshus: Boverket

Jag föreslår ändå att vi överlägger i referensgruppen behovet och nyttan av att fram en hissAi !

Dessutom… Boverket kanske ändrar sig, igen!