ROTbloggen

Jag har inte tittat specifikt på elarbeten i ombyggnadsprojekt, bara kunnat konstatera att det springer minst en elektriker och drar om kablar mm i de flesta ombyggnadsprojekt.

Elektrikerns arbete i samband med renovering av badrum och energiåtgärder mm är en anledning att ta fram särskilda ElAi som beskriver:

– Elarbeten vid olika ombyggnadsåtgärder

– Provisorisk el

– Metoder för omdragning, flyttning eller nyinstallation av mätare mm

– Samordning med övriga arbeten

– ELSÄKERHET för alla på bygget inkl kvarboende!!!

Hur många och vilka ElAi som är relevant att ta fram vet jag inte i nuläget, men jag föreslår att ta fram en ElAi för badrumsrenovering – till att börja med!

Ombyggnadsarbeten är komplexa och omfattning av åtgärder varierar liksom budget. Flera olika arbetsmomnet skall synkas med varandra likosm arbeten som utförs av olika yrkeskompetenser.

De många olika förutsättningarna medför att det finns få standardförfarande för t ex renovering av badrum. I själva verket består en sådan renovering av en sammansättning av olika delar och metoder som väljs efter projektets förutsättningar.

Möjligheten att låta Arbestinstruktionerna i ROTAi utgå ifrån typ av åtgärd och metod, och sedan därifrån delas upp i olika fragment. Eftersom arbetsinstruktionerna kommer att vara internetbaserade kan de olika delarna och valen av metoder om då ”pusslas ihop” och anpassas till varje projekt. Vissa nymontage skulle då också kunna hämtas från ByggAi.se.

En skräddarsydd AI för badrumsrenovering skulle kunna bestå av följande delar:

– Inspektion/inventering – Beskriv metodik och länka till AI om asbest, alt direkt till valda delar i denna AI

– Tillfälliga badrumslösningar vid kvarboende – Länka till exempel

– Hantering av avstängningar i vattentillförsel vid kvarboende – Beskriv förslag och informationsåtgärder

– Rivning – Länka till RivningsAI för ytskikt alt. för badrum

– Rör och stammar – Länka till både rivning av rör och till AI för aktuell stamrenoveringsmetod

– El – Länka till AI för omdragning och renovering i elsystemet

– Ventilation – Vid ändringar i befintligt länka till AI för åtgärd, t ex FTX

– Uttorkning – Länka till AI om uttorkning alt sanering efter fuktskada

– Logistik – Beskriv logistik badrum samt länka till allmän AI för arbetsplatsen logistik

– Nya ytskikt – Beskriv specifika förutsättningar samt länka till arbetsinstruktion på ByggAi

– Ny inredning, VVS och maskiner – Beskriv specifika förutsättningar

– Arbetsmiljö och hälsa, inkl hälsa för kvarboende – Beskriv risker och lämpliga åtgärder, inkl informationsåtgärder

Som sagt, varje projekt har sina unika förutsättningar. För att uppnå flexibilitet föreslår jag alltså att AI utgår ifrån typ åtgärd, och sedan fördela innehållet på:

– metodval och olika delmoment som är aktuella i projektet

– i möjligaste mån också på yrkeskategori.

När någon del blir för komplex eller specialiserad för att hanteras inom en och samma AI – då bör de moment som berörs kunna läggas upp i nya AI som ”anropas” när de är aktuella. På så sätt behöver heller inte AI som berör t ex miljöfarliga material eller en specifik metod uppdateras mer än på ett ställe!

Jag har också ett preliminärt förslag till kategorisering av ROTAi:

– Hälso- och miljöfarliga ämnen

– Rivning

– Installationer

– Bygg (det som inte hämtas ifrån ByggAi)

Renovering av badrum och stambyten är skilda åtgärder men utförs ofta samtidigt i ombyggnadsprojekt därför tar jag också upp dessa samtidigt och föreslår följande arbetsinstruktioner:

I kategorin installationer:

– 1-2 AI för traditionell renovering och stambyte (ev. en seperat AI för rivning och håltagning)

– 1 AI för nyinstallation av rördragning i kassetter

– 1 AI för relining

I kategorin bygg:

– 1 AI för renovering av ytskit, inredning och faciliteter i badrum, t ex ändring av planlösning, byte från bad till dusch etc

– 1 AI för sanering av eventuella fuktskador

– 1 AI för Adderametoden eller motsvarande

I teorin skulle varje enskilt projekt kunna skapa sin egen ”cocktail av åtgärder” baserat på delar ur de olika metoderna som kategoriserats ovan, t ex nya rör installeras och gamla lämnas, gamla rör rivs ut helt och hållet, utanpåliggande rör dras eller rör dras i dolda konstruktioner, rör dras i kassett medan stammar ligger i dold konstruktion osv osv.

Strukturen och fördelning mellan flera arbetsinstruktioner är något som bör växa fram under huvudstudie- i syfte att göra arbetsinstruktionerna för åtgärder i bad och satmmar så användarvänliga och flexibla som möjligt.

Kopplingar till rivningsAI samt AI om asbest respektive legionella görs.

Jag föreslår att ta fram följande RivningsAI:

Rivning/demontering inredning och sakvaror, bl a kök och innerväggar (1- 2 st AI, eller fler)

Rivning/demontering el respektive VVS (2 st AI, eller fler)

Rivning ytksikt och stomkomplettering (antal =?)

Rivning och håltagning – stomme (antal = x st)

Utvändig rivning fasad och tak (antal 1-2 st AI

Arbestinstruktionerna för rivning/demontering beskriver olika lämpliga metoder och utföranden samt logistik och arbetarskydd.

OBS!

Viktigt att RivningsAI också behandlar miljö- och hälsofarliga material och att koppla/länka saneingsmomenten till AI för respektive ämnen/material.

Relining verkar omdiskuterat men det är svårt att få en klar
bild över metodens potential och eventuella nackdelar. Själv hittade jag ändå en massa information kring just reliningens fördelar när jag googlade metoder för stambyten.

Fredrik på
ROT-partner (som också deltagit i vår förstudie) bloggade att relining visserligen är en renovering- och underhållsåtgärd – men det är inte ett stambyte!

I
egenskap av administratör för byggipedia.se har jag tidigare fått frågor från
boende i relining-projekt ang reliningens toxisitet mm. I det aktuella fallet hade
flera i hushållet (barn och vuxna) som lider av astma/allergier reagerat
även långt efter åtgärden slutförts. Tydligen skulle de ämne som avges och luktar inte vara lättflyktigt utan ”tungt”vilket medförde svårighet att lufta ut bli av med
ångorna på kort sikt?

Det enda mer konkreta jag själv hittat är denna rapport från Sahlgrenska kring hälsoriskerna kring relining med epoxi. I rapporten finns också rekommendationer och försiktighetsmått för fastighetsägare att vidta i samband med relining. Information till boende och särskild hänsyn till boende med redan förvärvad allergi är väl det som påtalas i rapporten.

Att
relining kan vara ett väl övervägt och ekonimskt alternativ till stambyten tvivlar inte jag
på – tvärtom!

Den lilla research jag själv gjort indikerar att relining kräver
kunskap och precsion. Det kan även förekomma svårigheter i övergångar, grenrör och nya
anslutningar mellan relinade rör
och konventionella rör. Ett företag marknadsför idag vad de själva anger vara ”världens första standardlösning” för dessa anslutningar.

Vad som är bra eller dåligt är inte upp till oss att avgöra – vi beskriver ”bara” metoderna som efterfrågas:

Med anledning av de många funderingarna och frågorna – samt inte minst avsaknaden av ”standardlösningar” – kan det vara på sin plats att studera närmare och dokumentera exempel på utföranden. Jag föreslår 1 st (eller fler?) arbetsinstruktion kring just relining:

– allmänna
förutsättning för att använda metoden vid ombyggnad (och underhåll)

–
metodbeskrivning och detaljutföranden

– arbetsberedning och samordning med andra arbeten i projekt

–
arbetarskydd och hälsosaspekter

– hantering av kvarboende (som ju ofta är ett argument för att välja just relining!)

Branschorganisationen brif som förhoppningsvis kan hjälpa oss med detta beskriver relining så här:

Relining är ett samlingsbegrepp för en rad olika metoder att renovera rör och ledningar:

Bild: Brif.se – översikt metoder

Åtgärder i byggnaders ventilationssystem bedöms komma stort i hela bebyggelsen till följd av ökade energisparkrav.

Jag bedömer i nuläget att det kan vara rimligt att ta fram:

– en arbetsinstruktioner kring åtgärderna i befintlig byggnad och tilluftssystem samt exempel på ventilationslösningar i befintlig bebyggelse

– en AI kring nyinstalltion av fläkt och VVX, ev, rivning och demontering, rördragning där gamla frånluftssystremet kopplas till VVX.

Läs mer: Ventilation och VVX

Om det bedöms som relevant kan åtgärderna delas upp på flera AI – beroende på vilken typ av arbete eller byggdel som ingår.

Viktigt att synka olika åtgärder:

När det gäller åtgärder i befintlig byggnad t ex tätning av tilluft via yttervägg eller fönster bör kanske arbetsinstruktionerna också ta upp kopplingar och samordning med andra byggnadsåtgärder, t ex att ev nya fönster köps in utan luftning osv.

Ombyggnadsprojekt generellt antas vara mest betjänta
av arbetsinstruktioner som rör asbest, PCB, bly och möjligen legionella. Dessa arbetsinstruktioner syftar också att höja kompetens i alla led och utgöra kunskaps- och planeringsunderlag även för konsulter, beställare samt i förvaltningen. Ett bar underlag också för att utbilda fler konsulter och saneringspersonal!

Jag föreslår att det
tas fram tydliga och pedagogiskt arbetsinstruktioner för inventering,
provtagning, analys samt för en
säker hantering av hälsofarliga rivningsmaterial på arbetsplatsen.

Varje arbetsinstruktion
bör i tillämpliga delar innehålla:

– kunskap om förekomst

– metoder för identifiering respektive bedömning

– metoder för sanering och hantering av kontaminerat avfall

– regelverk och särskilda föreskrifter

– arbetarskydd och skydd mot exponering för omgivningen

Läs
mer. Miljöstörande material i byggnader

– AI 1: Miljlöinventering – översikt

En arbetsinstruktion för att hantera helheten kring inventering, upphandling och planering av arbeten.

·
Vilka material och
ämnen kan tänkas ingå i inventeringen? Byggår/ombyggnadsår

·
Vilka prov skall tas
var? Byggår/planerade åtgärder/ rivningens omfattning och praktiska
förutsättningar

·
Vid icke-förstörande
inventering – vilka kontroller och prov skall göras under arbetets gåmg?
Upprätta inventeringsplan för entreprenaden

·
Hur skall avfall
omhändertas? Generell vägledning

– AI 2 och 3: PCB respektive Asbest

Arbetsinstruktioner
kring PCB kan utformas så att de är både en vägledning för identifiering av
PCB, metodbeskrivning sanering samt skyddsåtgärder. En genomarbetad
arbetsinstruktion kan då användas både av beställare, konsulter och
entreprnerörer som underlag vid upphandling, vid planering av entreprenaden och
arbetsberedning samt i utbildningssammanhang.

·
Förekomst i byggnader, exempel och årtal

·
lagar. regler och rekommendationer

·
Inventeringsmetodik provtagning och hantering av prover och svar

·
Sanering och hantering av PCB-haltiga material

·
Planering av arbeten och samordning med övriga arbeten

·
Skaderisk och skyddsåtgärder

·
Avfallshanetering PCB

Läs mer: PCB i byggnader

– AI 4 och 5: Bly respektive kvicksilver

Förekomst, rivning, hantering och
risker.

– AI 6: Legionella

En arbetsinstruktion över
systematik vid mätningar, provtagning och inventering av riskkonstruktioner för
legionella samt beskriver metod/er för sanering och förebyggande åtgärder. En
sådan arbetsinstruktion kan användas både i förvaltning och utbildning samt vid
arbetsberedning i projekt.

Läs mer: Legionella

Genomförande

En hel del kunskaps och bildunderlag kring miljöstörande ämnen
bedöms finnas tillgängligt att
sammanställa för ändamålet.

Exempel på inventeringsgång, provtagning och
sanering bör kunna göra i samarbete med några av de företag som speciliserat
sig på sanering.

Kunskap, underlag, och projekt att studera förväntas kunna fås via bl a VVS-företagen och Riv
och saneringsentreprenörerna.

Kommentar:

Här har vi prioriterat några av de ämnen som bedöms vanliga i bl a miljonprogransområden och där det finns tydliga regler, dvs ämnen som varje ”ombyggare” kan förvänta sig att stöta på i något projekt!

I realiteten finns flera miljöfarliga ämnen och material från
s k sjuka hus som kan behöva identifieras och saneras.

Jag föreslår att vi i nuläget begränsar oss till att ta fram
AI för ovan föreslagna ämnen, och att vi m h a de erfarenheter och metoder som dokumenteras
i dessa ev kan utveckla ytterligare MiljöAi framöver 😉

Ur SP-rapporten som jag refererade till i förra inlägget.

Uttorkning av fuktiga konstruktioner kan i princip utföras på två olika sätt:

• Säkerställ att den omgivande luften inne inte är för fuktig, då kan luften inte ta upp den fukt som avges från materialet. Dessutom kan andra typer av fuktskador uppstå. Den omgivande luften kan torkas med en luftavfuktare alternativt genom att man ser till att man har en god luftväxling inne.

• Uttorkningen av materialet kan även påskyndas av att konstruktionen värms.

Vidare hänvisas till skriften: ”Uttorkning efter vattenskada” [Hedenblad] som jag inte lyckats googla fram ännu…

En eller två Ai kring sanering och uttorkning efter fuktskada beskriva:

– inventering, mätningar och provtagning

– bedömning av skadan och behov av åtgärd

– kunskap om mögel och risker med hantering av mögel

– identifiering och provtagning av mögelpåväxt samt bedömning av spridning

– metodbeskrivning och skyddsåtgärder vid bortagning av skadat material

– torktider, mätningar och fuktkvoter som underlag vid uttorkning

– metodbeskrivning uttorkning