ROTbloggen

Mycket byggnadshistoria finns dokumenterat, t ex i gamla läroböcker, och kartlagt i nyare verk.

Min poäng är att visa på den kunskapsunderlag som finns tillgänglig idag. Ingen behöver därför uppfinna hjulet för att höja ombyggnadskompetensen i branschen!

För att göra en lång redogörelse kort hänvisar jag nedan till egna sammanställningar (på Byggipedia) över tillgänglig kunskap kring äldre hus och byggnadstekniker samt till ett par böcker jag inte fått med i dessa inlägg.

Det lär också komma en ny bok om VVS-installationer i gamla byggnader nu i höst. Elsäkerhetsverket ställer samman en del material och kunskaper relaterad till befintlig bebyggelse.

Det finns säkert ännu mer fakta att hämta in som kunskapsunderlag för blivande ombyggnadsarbetare/tekniker och konsulter som vill kunna nå´t

Länkar till en del av behövd kunskap:

Så byggdes husen

Byggmaterial på 1900-talet

Miljöstörande material i rivningsavfall

Farliga material i hus

VVS-teknikens historia

Vård av byggnadshistorien med massor av kunskapslänkar

Kurs i tegelbyggnad Anno 1940

Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av befintliga flerfamiljshus

Sanering av mögeslskador

Alltså denna kunskap och mycket mer finns dokumenterat redan och nu återstår att dokumentera ombyggnadsprocessen – och olika ROT-metoder!

I denna blogg har kompetensbehovet vid ombyggnadsrabeten påpekats att antal gånger känns det som. Samtidigt är hela förstudien baserad på vad väl kvalificerade ombyggare och beställare kan, vet och tycker. Samtliga delatgare i studien har själva stor erfarenhet. Det finns alltså kompetens.

Problemet som jag kan se det har varit att de intervjuade har överlag varit så duktiga på just ombyggnader att de inte själv ser ”unikheten” i sin egen kompetens. Det mesta är självklarheter för många av dem. Många av ”problemen” vid ombyggnader beskriver de själva inte som några större problem eftersom dom kan det här – de har rutiner och har varit med förr!

Så vad är då problemet?

Den som frågar mig får svaret:

”Problemet med ombyggnadskompetens verkar vara att de som är duktiga har lärt sig genom egen erfarenhet. Det finns dock ingen direkt erfarenhetsåterföring som underlag till utbildning eller någon kunskapsbas för ombyggare.

Det verkar vara så att alla som skall bli duktiga inom ombyggnad måste gå samma långa väg samt att det är svårt för branschen att hitta nya personal med lämplig bakgrund.”

Detta skulle alltså kunna vara ett problem (för branschen, för affärerna och för kvaliten i projekten) – men ett problem som enligt min mening bör vara ganska enkelt att åtgärda! Läs detta: Teorin finns också klar

Kompetensen finns ju – i huvudet på dem som varit med förr! Det gäller bara att ”dra ut en kopia” på den…

På frågan om vad som gäller specifikt vid ombyggnad fick jag i den första intervjun i denna studie svaret:

”Först och främst: Lita aldrig på handlingarna!!!

• Relationshandlingar stämmer sällan med verkligheten
• Konsulterna
  har inte alltid kunskap om gamla byggnader och vad som finns i dem
• Miljöinventeringar
  inte alltid utförda – trots uppenbara risker”

Alla byggare säger sig föredra att vara med i tidigt skede i alla projekt och det har sina fördelar anser nog även beställarna eftersom underlagen att planera och lämna anbud på är just bristfälliga.

Vad lagen om offentlig upphandling (LOU) säger går vi inte in på här – inte nu igen…

Rivning och håltagning i tömda byggnader

Vid ej kvarboende anser, en annan som intervjuades, att handlingarna bör vara helt klara före rivning och håltagning och dessa arbeten bör utföras på en gång innan byggnadsarbetena
påbörjas:

”Fördelen är att få gjort allt arbete som smutsar ner och
forsla bort rivningsmaterialet.

Problemet kan vara att handlingarna för t ex
håltagning, inte alltid stämmer(!) med verkligheten och då krävs fortfarande viss
flexibilitet i utförandet.”

Så var vi där igen: ”Lita aldrig på handlingarna” verkar onekligen vara dagens bästa stalltips inför ombyggnader!

Kompetens för yrkesarbetare inom ombyggnad uttrycktes så här i studien:

”Det skiljer så passa mycket mellan nybyggnad och ombyggnad
att det inte går att bara ta en med nybyggnadserfarenhet utan att introducera
denne i vad som gäller specifikt för ombyggnader.”

Särskilda åtgärder och hänsyn som inte behövs vid nyproduktion kan vara:

– att gå in och skydda golv
etc innan åtgärd,

– att kunna kommunicera väl med hyresgäster utan att säga
”för mycket”.

Det är viktigt att ha ett tema med hantverkare och UE som är välfungerande ihop.

Sammanfattning av
kompetensbehov vid ombyggnad:

Mjuka faktorer:

• social
  kompetens,
• samarbetsförmåga
• flexibilitet
• uppförande och uppsyn

Sakkunskap som både konsulter och entreprenörer bör ha tillgång till:

• Kunskap
  om äldre hus, material och byggteknik mm

• Kunskap
  om miljöstörande material såsom asbest och PCB (även om en miljöinventering
  bör vara gjord i förväg – före anbud)

Jaha, då har vi hela målbeskrivningen för ombyggnadsarbetare färdig – nästan

Ett av de mest konkreta tipsen jag fått i studien kommer från en platschef:

”Det
viktigt att ta fram instruktioner som rör mer kostsamma och kritiska moment och utföranden.

Detta kan vara
sådant som ligger dolda i konstruktionen men har en viktig funktion t ex i
byggnadens fukt eller klimatskydd, t ex:

• Tak, fasad, bad
• Tätskikt
• Fönster tätning
• Plåttäckning

Dolda konstruktioner som dessutom svårt och
dyrt att åtgärda om det blir fel!”

Tack för tipset, Kjell! Detta skall vi försöka ta fasta på!

Metodbeskrivningarna i ROTAi bör särskilt beskriva riskkonstruktioner såsom köldbryggor, fuktskydd och dolda konstruktioner. Det låter som en plan och jag hoppas inte ha lovat för mycket nu, Mats…

ByggAi utgår ifrån byggdelen och det byggdelssytem som är mer eller mindre kopplat till den tågordning som tillämpas i nyproduktion.

ROTAi, som ännu är ett nästan oskrivet blad, har andra förutsättningar. Dessa AI kräver ett mer flexibelt handhavande p g a de så varierande förutsättningarna i ombyggnadsprojek.

I ombyggnader är det inte lika självklart (eller underförstått) vilka byggdelar som ingår och vad som skall rivas först eller om det nya byggas utanpå det befintliga. Detta vet man sällan förrän inventering gjorts.

Som denna förstudie påvisar är det dessutom en speciell och mer ”skräddarsydd” logistik som tillämpas vid ombyggnader och då i synnerhet om det finns kvarboende. Detta innebär att arbetsgången aldrig är självklar från projket till projekt

Ur användarperspektiv har bl a diskuterats att ROTAi bör utgå mer ifrån processen och inte ifrån byggnad eller byggdel. Så här säger en platschef:

”Det skulle kunna behövas information som rör processen, hur man tar sig an projektet och var man lägger fokus, samt hur man utformar en kontrollplan som är anpassad till kritiska moment.”

De arbetsmoment och åtgärder för vilka ROT-arbetsinstruktioner tas fram bör utgå ifrån exempel och i möjligaste mån även beskriver hur metoden/åtgärden anpassas till de olika förutsättningar som kan förekomma i äldre hus med olika ålder och byggnadsteknik. På så sätt blir ROTAi kanske vissa ROTAi mer generellt utformade.

I övrigt bör – som också nämnts tidigare – fokus ligga på:

– arbetsmetoder med förekommande variationer

– fortlöpande inventering och undersökningmetodik

– hjälpmedel och logistik

– hänsyn till kvarboende

– hälsa och säkerhet

– kontrollplan

– hänvisning till fakta och djupare kunskaper t ex kring äldre material och byggteknik eller om miljlöstörande ämnen och provtagning etc

Om en ROTAi kan utformas så att den kan få bredare och flexiblare användning dvs oberoende av ursprunglig byggteknik och byggnadsår har det sannolikt mindre betydelse vilken typ av projekt (byggår etc) vi studerar och dokumenterar i huvudstudien. Så länge vi tar höjd för och beskriver vilka förutsättningar som användare av ROTAi skall ha i åtanke om huset är, t ex av annat byggår.

Jag bearbetar nu förslagen till vilka AI som skall tas fram samt vad vart och ett skall innehålla. Återkommer så småningom (snart!) med mer konkreta förslag!

Så här beskriver en av
de intervjuade platscheferna en vanlig anbuds- och planeringsprocess vid
ombyggnadsjobb.

Före anbud behövs ett besök på
plats för att få överblick och bilda sig en uppfattning av hur logistiken kan
lösas samt för att bedöma ”eventualiteter”.

Efter upphandling och kontrakt behövs en
noggrannare inventering göras:

– ev. kompletterande miljöinventering och provtagning.

– planering för logistik och effektivt utnyttjande av ställningar
och transporthjälpmedel

Ställningar och transporthjälpmedel är en stor del av kostnaderna
i projekten. Med god planering kan den kostnaden hållas ner.

När byggnadsställningar eller plattformar/hissar är på plats görs ofta en noggrannare statusinventering av t ex fasader och tak för att
kontrollera om ytterligare renoveringsåtgärder bör göras när ställningar är på
plats och ingrepp ändå görs i fasaden. I sådana fall utgör detta som tilläggsjobb.

Detta låter ju som en ”sund process” för att slippa
onödiga kostnader och för beställaren skall ha möjlighet att samordna arbeten
när ställningar är på plats samt slippa göra om eller göra åverkan på nya
byggdelar längre fram.

Jag är övertygad om att det finns både hinder och möjligheter att
anamma denna process. Jag är t ex ingen expert på LOU men har fått höra att det
går utmärkt att handla upp det mesta på ett flexibelt och funktionellt sätt –
bara man ställer upp villkoren korrekt i förfrågningsunderlaget. Detta är
säkert inte så ”bara” att lära sig…

… men hinder är ju till för att övervinnas och utveckla oss(!).
Så genom att överlista LOU har branschen kommit en bra bit på den vägen!

Olagliga och felaktiga elinstallationer kan leda till bränder

Just nu driver Elsäkerhetsverket ett projekt som skall kartlägga brandfarliga elinstallationer i byggnader.

Att Elsäkerhetsverket måste kartlägga status för elinstallationer i byggnader är väl ett tecken på att ingen har riktigt koll? Att det idag är först efter brand uppstått som man upptäcker eller kan misstänka att det förelegat ett elfel… men då är bevisen ofta uppbrunna!

Exempel på brandrisker

Risker vid renoverar en gammal fastighet är dolda installationer och att t ex koppla ihop gamla elledningar, isolerade med gummi och tjärpapp, med nya elledningar.

Elsäkerhetsverket nämner och de många ”hemmafixare” som själva renoverar sin hus. (Elsäkerhetsverket nämner däremot inte de hemmafixare som drar sina kablar i lägenheter! )

En annan riskfaktor för brand är fel i elprodukter t ex lysrörsarmaturer och diskmaskiner, som visat sig vara en ökande brandkälla..

Och så här kan det se ut (när branden är släckt…) efter att någon slagit en spik i befintlig elrör. BILDLÄNK

Läs mer: Elsäkerhetsverket

Förebyggande inventering

Inventering av risker i elinstallationer och inkopplade elprodukter bör kanske vara något som både fastighetsförvaltare och ”ombyggnadstekniker” bör vara bra på att hantera (eller handla upp)?

Skulle någon ha nytta att att vi ta ta fram en ELAi med checklista för inventering samt åtgärder?