Blog Image

ROTbloggen

Om ROTbloggen

ROTbloggen är skapad inom ramen för en studie om renovering och ombyggnad. Projektet genomförs av Malmö högskola på uppdrag av Sveriges Byggindustrier.

Hållbar och resurssnål ombyggnad – forskningsbehovet

"Tutti frutti" Posted on 2012-10-10 14:11

Denna rapport från Halmstad Högskola: Hållbar och resurssnål ombyggnad behandlar:

  • Problem
    under produktionsfasen i ombyggnadsprojekt
  • Vanliga
    åtgärder för att spara energi vid ombyggnad
  • För- och
    nackdelar med energisparåtgärder
  • För- och
    nackdelar med värmeåtervinning
  • Potentiella intressekonflikter
    mellan de olika förutsättningarna: varsamhet, tillgänglighet, energieffektivisering,
    ekonomi och social status.

Förutom kostnaderna för att bygga om kontra de boendes ekonomiska
möjligheter att bo kvarta även intressekonflikten kring bevarande av byggnadens
ursprungliga utformning och sociala status (benämns i rapporten kulturarvet) kontra omfattande åtgärder
t ex på energisidan.

Rapportens förslag
till forskningsfrågor:

  • Hantering
    av kvarboende och brukarens medverkan i ombyggnadsprocessen.
  • Effektivisering
    av byggproduktionen vid ombyggnad t ex avseende industrialiseringsfrågor,
    väderskydd och logistik samt organisation och produktionsplanering.

Att författarna till rapporten nämnt forskningsområden i
ovanstående ordning är en petitess:

Jag tycker dock att det är viktigt att
lyfta fram effektivitets-, metod och organisationsfrågorna som prioriterade
eftersom det är just detta som får effekt även på brukarens säkerhet och hur
denne upplever projektet, tider och störningar!



Asbestlänkar

Miljö och hälsa Posted on 2012-10-09 20:26

http://asbest-sanering.se/

http://www.av.se/teman/asbest/

http://byggplatsen.com/blogg/2012/02/14/dags-att-damma-av-kunskapen-om-asbest/



11 st arbetsinstruktioner: Klimatskalet

Projektet Posted on 2012-10-09 10:53

Nedan följer en lista över arbetsinstruktioner som jag efter
denna förstudie bedömer som lämpliga att ta fram och även som användbara i utbildningsammanhang:

  • Utvändig
    logistik (1st AI)
  • Fasadställning,
    inkl ställningstyp och tillhörande transportlösningar (1st AI, ev fler)
  • Statusinventering
    fasad och tak, inkl olika förutsättningar för olika år och
    byggnadstekniker (1st AI)
  • Fönsterbyten
    (1st AI)
  • Tilläggsisolering,
    inkl olika förutsättningar och ytterväggskonstruktioner (1st AI, ev fler)
  • Renovering
    av utfackningsvägg och/eller fasad (1st AI)
  • Omläggning
    av tak och reparation av skadat underlagstak (1st AI)
  • Tilläggsisolering
    vind (1st AI)
  • Tilläggsisolering
    tak (1st AI)
  • Väderskydd
    (ställningsbyggnad) (1st AI)

För oss gäller det att hitta lämpliga objekt och exempel att
studera. I något fall kan det bli aktuellt att ta fram flera olika AI och
metoder. Jag föreslår att vi börjar med ovanstående ca 11at arbetsinstruktioner
(AI) och ser vart det bär oss…

I vanlig ordning
föreslår jag att arbetsinstruktionerna tar upp:

  • Hänsyn
    till byggnadsår och tekniska förutsättningar
  • Logistik
  • Arbetsmiljö
    och säkerhet
  • Hänsyn
    till boende och pågående verksamheter i byggnad
  • Rivningsmoment
    (ev länk till rivningsAI)
  • Metodbeskrivningar
  • Särskild
    fokus på detaljutföranden och riskkonstruktioner, t ex risker för otätheter
    och köldbryggor
  • Kontrollplan
  • Koppling/Länk
    till andra AI, t ex Asbest och PCB.


Kompetensbehov yrkesarbetare

Kompetensförsörjning Posted on 2012-10-08 21:13

Den alltmer långtgående specialiseringen kan vara både på gott och på ont. Samtidigt som många projekt och arbeten kräver sina specialister behöver mindre byggprojekt och kanske ombyggnadsprojekt i synnerhet mer allsidigt folk på yrkessidan.

Tidigt i projektet påtalades från beställarhåll problm kring specialisering och fackliga hinder för en yrkeskategori att utföra arbeten som egentligen tillhör en annan yrkesgrupp. Det är framförallt vid ombyggnader med kvarboende som det blir svårare att planera och utföra arbeten i lägenheterna.

Specialiseringen medför onödigt mycket spring hos hyresgästerna när flera olika personer skall in och fixa småsaker.

Ju fler kockar desto sämre soppa?

En platschef påtalar vikten av att ha personer som är samordnade och fungerar väl ihop. Ju fler dessa är desto svårare blir det att samordna arbetet så att det flyter på bra. I mina öron låter det som stor risk för ineffektivitet…

Kanske är det en kombination av specialiseringen bland byggyrken och att idag så många ombyggnader utförs med kvarboende, som har lett fram till det jag ser som ett ”kompetens-glapp”?

De som är specialiserade på ombyggnader idag är självlärda.

De som idag utför ombyggnadsarbeten inom ramen för sitt yrkesbevis kan vara nog så duktiga inom sitt yrke, men saknar från början formell utbildning för att arbeta med just ombyggnader.

Att det saknas formalisering av kompetetenserna inom ombyggnad är kanske ett mindre problem, men att det saknas utbildning och tillgång till samlad och erfarenhetsbaserad kunskap – det borde definieras som ett större problem.

Multihantverkaren

NCC marknadsför sin badrumsmetod (Addera) med argumentet att de har s k multihantverkare som gör jobbet. Multihantverkaren är alltså ett försäljningsargument och en del i konceptet.

Sannolikt också en viktig förutsättning för att kunna arbeta så effektivt som möjligt och klara den korta tiden för färdigställande.

Idag finns möjlighet för yrkesarbetare att förvärva mer än ett yrkesbevis

I praktiken kan en person antagligen skaffa sig alla de yrkesbevis som krävs för att kunna utföra de flesta ombyggnadsåtgärder – och några till…

Men de har då ändå ingen utbildning som gör dem till specialister på just ombyggnadprojekt och de speciella förutsättningar som gäller där!

Så mitt i denna specialiseringshysteri, och mot bakgrund av de omfattande investeringar som görs på just ombyggnadsjobb. måste jag fråga:

När kommer yrkesbeviset för ombyggnadsarbetare – bygg att införas????

Min slutsats är att det hade varit ett samhällsnyttigt om ombyggnader hade haft bättre tillgång till sin spetskompetetns och att projketen hade kunnat effektiviseras mer!

Goda nyheter är att yrkesbevis kan vara på väg in i rivningsbranschen, med olika specialiseringar – kanske även mot varsam och säker demontering i ROT-projekt med kvarboende ?

Jag tror det är en lång väg kvar till yrkesbevis och målbeskrivningar för både rivare och ombyggare, men det är inte för tidigt att samla underlag för utbildning och ev validering!

Läs också:

Kompetensbehov – ombyggnadsarbetare




5 st (eller fler) Generella arbetsinstruktioner för ombyggnader

Projektet Posted on 2012-10-08 20:08

Inom några områden bedömer jag att det kan vara bra att ta fram några generella arbetsinstruktioner för planering och genomförande av helheten:

Logistik – övergripande planering, ställningar och transporter

Rivnings- och håltagningsarbeten – ombyggnad, inkl maskiner, verktyg, exempel på rivning och demontering, avfallshantering och skydd mot damm och buller

Arbetsmiljö och säkerhet, inkl övergripande arbetsplatsåtgärder för att skydda kvarboende

Kommunikation, inkl information till boende.

Kunskaps – och inventeringsunderlag för byggnader av olika ålder, inkl förekomst av miljöfarliga ämnen.

Jag kanske kommer på mer – då fyller jag på denna lista smiley



1 st arbetsinstruktion: Gemensam utrymmen – hiss

Projektet Posted on 2012-10-08 17:59

I miljonprgrammet sker upprustning främst avseende befintliga hissar – om detta arbete är betjänt av en arbetsinstruktion är jag osäker på…

Nyinstallation av hiss i bef. hus som tidigare saknat hiss vet jag kan vara knivigt och jag bedömer att arbetsinstruktion(er) med exempel på metoder för installation av hiss i befintliga trapphus kan ha stort värde för både beslutsprocessen, planering, arbetsberedning och genomförande!

smileyTydligen finns inte längre möjlighet att söka bidrag från Boverket för installation av hiss i flerbostadshus: Boverket

Jag föreslår ändå att vi överlägger i referensgruppen behovet och nyttan av att fram en hissAi !

Dessutom… Boverket kanske ändrar sig, igen!smiley



Gemensamma utrymmen

"Tutti frutti" Posted on 2012-10-08 17:43

I särskilt miljonprogrammet diskuteras åtgärder avseende utemiljöer och andra gemensamma utrymmen. Syftet är inte bara upprustning eller energibesparingar utan också att öka trivsel, gemenskap och trygghet i fastigheten eller i ett helt område.

ABK i Kristianstad berättade att de nu arbetade med entréerna åtgärdades för att bli säkrare, ljusare och låsta(!). Förutom nya glasade entrépartier, nya låssytem jobbar man med automatisk trappbelysning så att belysningen tänds enbart på de våningsplan där någon befinner sig – inte i hela trapphuset.

PEAB i Helsingborg berättade att utemiljöer och tryggheten har stort fokus och att man t o m anställt f d poliser för att arbeta med trygghetsfrågorna i projekten, t ex planering av gångvägar, planteringar och belysning.

I övrigt är det vanligt med tvättstugerenoveringar idag varvid gemensam tvättstuga fräschas upp och effektivseras ur energiperspektiv men kanske också ur användarperspektiv.

Installation av hiss vet jag inte om det är så vanligt, men kravet finns kvar vid omfattande ombyggnader. Många miljonprogramshus har redan hiss, men i äldre hus kan det vara mer ovanligt och det finns anledning att titta på metoder för installation av hiss i befintliga hus. Här är ett exempel från en bostadsrättsförening.



ROTAi – exempel

Övrigt, funderingar/slutsatser Posted on 2012-10-08 17:04

Åtgärd: t ex Fasadrenovering med tilläggsisolering

Särskilda förutsättningar, t ex:

  • Byggnadsår
    och ombyggnadsår
  • Byggnadsteknik
    och material
  • => Vilka hänsyn bör tas vid åtgärd och vad bör
    kontrolleras i särskilt i förväg

Rivning och håltagning (i förekommande fall), ev med
hänvisning till RivningsAI-fasad)

Metodbeskrivning inkl

  • Förberedelser,
    beräkningar, och planering för ställningar
  • Logistik
    och hjälpmedel
  • Arbetsgången
    och detaljutföranden för bl a riskkonstruktioner – fördelat på delaktiga
    yrkeskategorier respektive UE
  • Riskmoment
  • Skyddsåtgärder
  • Hantering
    av kvarboende, bl a information och säkerhetsåtgärder
  • Kontrollplan

Kommentar: Som redan konstaterats
i förstudien talas det just nu mycket om upprustning av miljonprogramsområden. I
denna studie har de flesta pågående projekt byggts under 1950-talet, där det
också pågår standardhöjning och modernisering.

Ett annat exempel är
de hus byggda eller renoverade under 1980-talet som förutom löpande
underhållsåtgärder nu anses behöva byta ut en del material, ur hållbarhets eller energiperspektiv, t ex fönster i plast eller virke av sämre
kvalitet och hållbarhet.

Vad vi inte talat om i
detta projekt är de omfattande renoveringsåtgärder av fasader som byggts under
senare år och som går under benämningen garantiåtgärder. Inga vanliga ROT-jobb ur
juridisk perspektiv, men i övrigt i stort sett liknande förutsättningar avseende
planering, genomförande och säkerhet och mindre nöjda ”kvarboende”
(ofta bostadsrättsköpare).

Med andra ord:

  1. De
    flesta hus kommer förr eller senare att behöva genomgå någon form utav
    renovering.
  2. Arbetsinstruktionerna
    blir mer användbara om de inte hängs upp på ROT-jobb i delar av
    bebyggelsen t ex enbart miljonprogrammet.
  3. Det
    viktiga är att se till att de blir flexibla, anpassningsbara och kan
    kompletteras med nya metoder och faktaunderlag i takt med nya erfarenheter
    och nyvunnen kunskap.

Detta anser jag kunna
göras genom att ”fragmentera” innehållet (eller åtminstone förbereda
upplägget för denna möjlighet). Webbtekniskt föreslår jag att använda
programspåket php kopplat till databas för innehållet.

Att dela upp och
kategorisera innehållet i
arbetsinstruktionerna gör det inte bara mer flexibelt. Det innebär att
eventuella ändringar i ”gemensam information” enklare kan uppdateras
– på ett ställe.



« FöregåendeNästa »