ROTbloggen

Många av de som debatterar, diskuterar – och tar beslut(!) om
miljonprogrammets har själva helt andra livsvillkor än de som berörs mest av de
beslut som tas. Många har säkert ett gott mått av empati, men hur många känner verkligen de männsikor som berörs och vet hur de har det egentligen???

Vilken måttstock
används vid bedömningarna?

Är det debattörernas och beslutsfattarens anammade fördomar och förutfattade
meningar eller är det faktiskt insyn och kunskap om boendes reella behov och
förutsättningar i varje hus och varje lägenhet som utgör måttstock för vad kunderna kan och vill hantera ekonomiskt?

Själv tror jag att det många gånger är en godtycklig balans
mellan fakta och fördomar som avgör investeringsbesluten. Inte minst när jag i
en Chalmersrapport läser följande formulering, baserad på de studerandes
intervjuer med ”sakkunniga”…

Citat: ”Ur hyresgästens
perspektiv bör det vara trevligare att bo i en nyrenoverad lägenhet redan idag,
till en marginellt högre hyra än i den befintliga byggnaden som ju har
en markant lägre standard”.

Enligt vems måttstock då?

Det som är marginellt för en hyresgäst skulle
mycket väl kunna vara markant för en
annan – både vad gäller hyra och standard!

Endast med mycket god insyn i de boendes livssituation och
ekonomi i varje hus och område kan detta avgöras. Att förbehållslöst ta till
sig debattörer och andra ”tyckares” förutfattade meningar borde ge
vanskliga beslutunderlag.

Tack och lov finns det
också kloka förvaltare som inte i onödan äventyrar sina egna kunders ekonomi!

I denna förstudie medverkar bl a representanter för tre allmännyttiga bostadsbolag
som samtliga dels tycks ha god insyn i sina kunders situation och även förstår
att prioritera mellan omfattande ombyggnadsåtgärder och kanske mer
kostnadseffektiva förvaltningsåtgärder. Istället för, som litteraturstudien också
visat exempel på, absurda argument för att en upprustning medför höjda
inkomster för de boende…???!!!

Vilken arbetsgivare
höjer din lön för att du plötsligt råkar bor i ett hus med högre standard? Det kan väl bara finnas en trovärdig förklaring till denna ”lysande”
statistik (från bostadsbolag), dvs att standardhöjningen måste ha bidragit till att nya hyresgäster med bättre inkomster bosatt sig i området – och de gamla flyttat?

De ursprungliga hyresgästerna har kanske ansett att standardhöjningen varit marginell. hyreshöjningen markant och plånboken tom?

Jag undrar bara: Vem var målgrupp för upprustningen och var tog de ursprungliga hyresgästerna med de markant lägre inkomsterna vägen?

Citat och argument i detta inlägg återfinns bland annat i denna rapport: Miljonprogrammet –
Riva eller renovera, som för övrigt gör en bra ekonomisk jämförelse mellan olika investeringsalternativ!!!

Planeringen av ett ombyggnadsprojekt är lika viktig som vid nyproduktion och kräver kanske ännu större noggrannhet och samtidigt mer flexibilitet och behov av tätare uppdateringar.

Allt beror på underlagen och hur väl kända de tekniska förutsättningarna är. Erfarenhet och kunskap om vilka faktorer som brukar kunna påverka projektet under dess gång är till stor hjälp för planeringen.

Det behövs utrymmen för upplag, bearbetning och tillverkning, avfall samt bodar, vilket kanske inte är det största problemet i just miljonprogramsområden där utemilljön kan vara väl tilltagen.

Det är nog de manuella momenten och ergonomin som är ett större problem:

För projekt med utvändiga arbeten, t ex fasad, tak och fönster används byggnadsställningar, arbetsplattformar och/eller andra anordningar för transport av arbetare, verktyg och material:

Genom att hantera så mycket som möjligt av arbetena och materialen utifrån minimeras störningarna för de boende.

Kostnaden för hyra och montage av byggnadsställning och lyftanordningar kan bli relativt hög och begränsas genom noggrann planering och val av för projektet lämpliga anordningar.

I möjligaste mån samordnas så många utvändiga arbeten som möjligt när väl en byggnadsställning är monterad.

Fler exempel på logistik:

Invändig logistik med hiss

Invändig logistik – utan hiss

Mellanförvaring i trapphuset:

Nedtransport av ”rivningsmassor”:

Mer om manuell logistik i detta inlägg: Ergonomi, ergonomi, ergonomi

Uppmärkning av lägenheter:

”Säcka-kärrorna” snyggt parkerade i trapphuset:

Inklädd hiss för transporter av material:

Verktygshantering:

The Master Plan:

I ett av de ombyggnadsprojekten redogjordes för en traditionell och genomgripande renovering av badrum på max. 3 veckor.

Renovering
badrum på 2-3 veckor och ca 3 badrum åt gången:

Vecka 1:

• Måndag
  – rivning
• Tisdag
  och onsdag – gipsning

• 
• Torsdag
  – Karmar
• Fredag
  – Flytning av golv
• El
  och rör körs parallellt (måndag till torsdag):
• 

Vecka 2:

• Plattsättning

Vecka 3:

• VVS-montage
  porslin, blandare mm.

Särskilda
förutsättningar enligt platschefen:

– Det är viktigt att ha ett team med hantverkare och UE som är fungerar väl ihop.

– ”Planering
är A och O!”

Det får inte dra ut på
tiden, t ex slår en strejk, som VVS-strejken i år, hårt mot projektets tidplan
och hyresgästerna blir lidande.

Kontrollplanen:

Polyklorerade Bifenyler (PCB) finns i vissa byggnader som byggts
eller byggts om under 1950-talet och fram till någon gång under 1970-talet. PCB
är miljö och hälsofarligt.

Exponering för PCB t ex via näringsintag kan ge skador på:

• lever
• immunsystem
• hjärna
  och nervsystem
• hormoner
  och sköldkörtelfunktion

Akuta symptom – citat:

”I elektricitetens barndom använde man brandfarlig olja
som isolatorer i kondensatorer och transformatorer. 1929 lanserades PCB som ett
brandsäkert alternativ till oljan. Man märkte dock snabbt att personer som
handskades med PCB fick klorakne-blåsor,
vanligtvis i ansiktet, som lämnade djupa ärr.” (Källa: Wikipedia)

Byggvaror och
byggmaterial som kan innehålla PCB:

• Isolerglasfönster
  – datummärkning i ram är vägledande
• Utvändiga
  fogmassor i fasad, dilatationsskarv – även renoverade fasader kan ha
  gammal PCB bakom nya fogar
• S k
  akrydurgolv i industri och våtutrymme – inte lika vanligt i bostäder som i
  lokaler
• Isoleringsmaterial
  i elektriska komponenter, bl a kondensatorer och jordkablar.

Det har också rapporterats att PCB från fogar kan ha
spridits till omgivning, bl a intilliggande fasad och ytterväggsmaterial samt
mark.

Förbud mot PCB

År 1972 förbjöds i Sverige användningen av PCB i t ex fogmassor men kan ändå ha använts ytterligare några år därefter. Förbud mot annan användning i t ex elektriska komponenter kom 1978. 1995 kom ett totalförbud mot användning av PCB.

Regler för inventering
och sanering

Fastighetsägare till byggnader uppförda eller renoverade
under åren 1956–1973 ska inventera fog- och golvmassor med avseende på PCB.
Resultatet samt planerad åtgärd för sanering skall rapporteras till
tillsynsmyndighet. Fog- eller golvmassor som innehåller 500 ppm (500 mg/kg) PCB eller mer skall saneras senast år 2014 resp.
år 2016 (industribyggnader samt bostadshus uppförda efter 1969).

Inventering,
sanering, destruktion, arbetsskydd

Det finns ingen restriktioner för vem som får inventera
eller sanera PCB. Vanligen utförs dessa arbeten av specialister med särskild
utbildning.

Transport, emballering och destination sker enligt
tillsynsmyndighets, kommunens och de avfallsansvarigas regler och riktlinjer.

genom hela processen är arbetsskyddet av stor vikt och alla som riskerar att komma i kontakt med materialet bör iaktta särskilt god hygien t ex i samnad med matintag.

Kunskapsbehovet

De miljöinventeringar som ligger till underlag för
enetreprenadupphandling sägs i denna studie vara av så varierande kvalitet att
det ”inte går att lita på”. Entrernören får ibland komplettera
inventeringarna själva. Av juridiska och ansvarsmässiga skäl anlitas då oftast
konsulter.

Oavsett vem som utför inventering eller sanering av PCB bör
alla som riskerar att komma i kontakt med ämnet ha information om när och var
förekomst kan misstänkas, hur man tar prov eller vem man ringer samt
försiktighetsåtgärder och hygien i samband med arbete i byggnader som kan
innehålla PCB.

Kunskapen om PCB (och andra hälso- och miljöfarliga ämnen) i
byggnader är en förutsättning för:

• relevanta
  arbetsmiljöåtgärder och information
• planering
  av arbetens och beredskap i samband med tillträde eller rivning i nya
  utrymmen

Även om specialister anlitas för inventering och sanering är
ju den egna kunskapen om t ex PCB en
förutsättning för att entreprenören skall veta om, när och var det krävs
ytterligare undersökningar och åtgärder. Hur skall den bedömningen annars
göras?

Arbetsinstruktion –
PCB

Arbetsinstruktioner kring PCB kan utformas så att de är både
en vägledning för identifiering av PCB, metodbeskrivning sanering samt
skyddsåtgärder.

En genomarbetad arbetsinstruktion kan då användas både för
arbetsberedning och i utbildningssammanhang.

Länkar med information om PCB:

Naturvårdsverket om regler kring PCB

SaneraPCB.nu

Åtgärder vid sanering av PCB (PDF)

Arbetsmiljö vid PCB-sanering (PDF)

Spridning av PCB till andra material (PDF)

Miljöstörande material (PDF)

http://www.sfr.nu/Portals/30/Dokument/sanering_artikel.pdf

http://www.sydsanering.se/sanering.htm

Resultat från projektet BETSI Boverket 2010 och denna rapport ger bland annat
en grundlig(!) överblick över byggnadsbeståndets status fördelat på småhus, flerbostadshus och lokaler.

Skador och bristande underhåll som behöver åtgärdas framöver:

– Grund: grundkonstruktion och stomme, t ex sprickor i
källarväggar, fukt i oinredda källare

– Installationer: el/värme/ventilation/vatten/avlopp, t ex
ventilationssystem och radiatorer

– Fönster: fönster/dörrar,

– Våtrum: bl a byte av badkar och handfat

– Ytterväggar: fasad/fasadkompletteringar och balkonger, ommålning

– Yttertak: tak utvändigt och vind, bl a mindre läckage

– Invändiga ytskikt: invändiga
ytskikt/snickerier/inredning/trappor/

Rapporten är späckad med information om byggnaders och byggdelars status, inomhusluft, fuktskador samt vad som åtgärdats under senare år. Tabeller samlade i bilaga 2 kan läsas kors och tvärs…

Här kommer ett par exempel, en bråkdel av innehållet (Källa: Boverket):