Blog Image

ROTbloggen

Om ROTbloggen

ROTbloggen är skapad inom ramen för en studie om renovering och ombyggnad. Projektet genomförs av Malmö högskola på uppdrag av Sveriges Byggindustrier.

Badrum som stammar

Exempel Posted on 2012-09-21 15:52

Det mest kritiska momentet vid ombyggnader tycks vara
stambyten och badrumsrenovering. Tidspressen är stor i synnerhet när det finns kvarboende
hyresgäster.

Tidplan från 2 veckor och uppåt

Om utsatt tid kan hållas beror kanske främst på metodval och
att arbetena planeras och samordnas väl. Behov av sanering av asbest eller
bakomliggande fukt påverkar tidplanen.

I denna förstudie har påträffats metoder som skall ta från
två veckor (10 arbetsdagar) och upp till 5-6 veckor eller längre – per badrum.

Metodval – en praktiskt och ekonomisk fråga

Inför valet av metod är kanske främst status på befintliga
material och det underhållsekonomiska perspektivet avgörande. Metod kan vara
alltifrån rivning av befintliga rör och stammar samt ytskikt och vid behov även
stomkomplettering till att låta allt befintligt ligga kvar och bygga det nya
badrummet med nya stammar utanpå (eller inuti) det gamla.

Stammarna

En vanlig och ganska ”logisk” metod vid stamrenovering är att nya rör
dras i befintliga schakt alternativt utanpåliggande. Behov av bilning
förekommer samt eventuell inklädnad.

Att lägga rören i kassetter är en modern
metod:

Relining är en
annan metod som innebär att befintliga stammar plastbegjutes på insidan.
Metoden har precis som andra metoder både för och nackdelar. Den har också varit
omdiskuterad ur ekonomiskt, praktiskt, genomförande respektive livscykel och
underhållsperspektiv. Metoden kräver stor precision och kan innebära exponering
för hälsoskadliga ämnen. Fördelarna med metoden sägs vara att inverkan på
hyresgästens liv och boende är minimal dock bör ju även boende riskera att
exponeras för giftiga ämnen innan plasten härdat, personer med astma eller
allergi skulle kunna reagera.

Blogg om relining: En ingenjörs funderingar

Ventilationen

Vid behov dras ventilationen om i badrum t ex för att
placera frånluftsdonet närmare duschen.

Ytskikt

Renovering av ytskikt i ett badrum kan också ske med olika
metoder från att lägga nya ytskikt ovanpå de gamla till att riva ut befintliga
material putsa om väggar och flyta golv samt lägga nya tät- och ytskikt på detta.
Härifrån kan det sedan liknas vid nyproduktion och variera med val av tätskikt
och typ av ytskikt.

Faktorer som kan påverka tidplanen är torktiderna för puts
och flytspackel som kan variera beroende på vilka nya tät- och ytskikt som
skall appliceras.

Inredning

Inredning och porslin i badrum såsom badrumsskåp, handfat,
badkar, byts normalt ut vid renovering och ofta sker härvid också en standardhöjning
på utrustningen.

Vanligen byts badkar ut mot enbart dusch och blandare blir mer energi- och resurssnåla. Ibland förbereds även för installation av tvättmaskin. De
nya blandarna brukar bli mer energisnåla än de gamla.

Arbetsmiljö – rivning

Vid rivning av befintliga stammar är arbetsmiljöaspekter samt hantering av ev blymuffar viktiga att beakta. Även asbestsaneringen skall vara gjord är kunskap om asbestförekomst och hur provtagning går till en fördel att ha för en ”ombyggnadsarbetare”.

Sanering – fuktskada

Fukt i bakomliggande byggdelar och material torkas ut med
hjälp av fläktar eller om materialet är skadat kan det bytas ut. Uttorkning av
i förväg icke kända fuktskador påverkar naturligtvis tidplanen för
färdigställande av ett badrum.

Tillfälliga
installationer

För hus som inte har bad/dusch och toalett i något gemensamt
utrymme, behövs provisoriskt installerade duschutrymmen och toaletter för
hyresgästerna att använda under renoveringsarbetets gång.

– Adderametoden

Sen har vi förstås addera-metoden (som utvecklats
av NCC) och där inget av ovanstående påstås bli något problem. Med denna byggmetod skall enligt NCC endast 10 dagar behövas för
renovering av både stammar och ytskikt, dvs upp till två veckor beroende på hur
arbetet förläggs?

Metoden innebär i korthet att det nya badrummet byggs
innanför det gamla med ventilerad luftspalt mellan nya väggen/golvet och
befintliga ytor. Rören dras i kassetter. Läs mer här: Addera metoden

– 3-veckors traditionell
metod

I denna studie har vi på plats studerat en metod för mer traditionell
renovering av både stammar och bad på 3 veckor (15 arbetsdagar). Metoden är
grundlig, dvs befintliga ytskikt rivs, stammar och rör rivs delvis och nya
bilas ner i golv. Ny el dras i väggarna precis som vis nyproduktion etc etc.

”Hemligheten”
ligger i att arbetena UE och de olika yrkeskategorierna är väl synkade och kan
samarbeta på ett funktionellt sätt samt att platschefen planerat arbetena
minutiöst. I vår rapport från förstudien kommer vi att presentera ett exempel
på denna metod, minutiöst välplanerad!



Slutsatser och förslag – en första översikt

Övrigt, funderingar/slutsatser Posted on 2012-09-20 15:57

Förstudien kan nu betraktas som vilken väderprognos som helst, dvs ”klar till halvklar” 😉

Flera av punkterna nedan kommer att behöva utvecklas och förtydligas ytterligare innan vi är helt klara med förstudien!

Detta innebär bland annat att för varje punkt kan mer än en arbetsinstruktion behöva tas fram, t ex för att visa olika metoder eller olika delar av ett mer komplext arbeten såsom renovering av stammar och badrum.

Förslag till arbetsinstruktioner att ta fram:

Läs listan och kom med gärna med egna förslag eller tillägg!

Rivning – generellt

1. PCB – Förekomst och identifiering, provtagning och analys, sanering/hanering inkl skyddsåtgärder

2. Asbest – Förekomst och identifiering, provtagning och analys, sanering/hanering inkl skyddsåtgärder

3. Håltagning i betong – fokus på hälsa (kvartsdamm mm) och säkerhet (avgränsning av arbetsområde, stabilisering av stomme m fl skyddsåtgärder.

4. Rivningsmetoder – hantering av rivningsmaterial generellt och för några specifika arbeten, t ex ytskikt bad, stänkskydd, bänkskiva i kök.

Installationer

1. Checklista för inventering av installationer och system (finns det redan?) med bilder och exempel.

2. Stambyten – AI för en eller flera utvalda metoder, samt rivning (omhändertagande av t ex gjutjärnsrör och blymuffar) och håltagning

3. Legionella – Inventering och bedömning av förekomst samt metod för sanering.

Bygg

1. Inventering klimatskal – konstruktion, U-värde, status, eventuella skador

2. Metoder för fasadrenovering och ev tilläggsisolering – skalmur, puts, panel, fönster och fogar inkl inventering och besiktning av infästningar.

3. Metoder för takrenovering, t ex reparation av skadat underlagstak, väderskydd mm samt ombyggnad/omlutning/höjning av tak, tilläggisolering.

4. Saneringsmetoder – fukt i befintlig konstruktion/material, asbet, PCB

5. Byggmetoder, typ ByggAi, men anpassat till ombyggnader, t ex metoder och material för renovering av badrum.

6. Återbruk av begagnade byggvaror och VVS – möjligheter och tillvägagångssätt

Kommentarer:

Alla arbetsinstruktioner bör med tydlighet lyfta fram arbetsmiljöaspekter vid denna typ av arbeten och ha lika stor fokus på kvarboendes hälsa/säkerhet.

Arbetsinstruktioner som beskriver komplexa arbeten, t ex renovering av badrum, med flera yrkesgrupper bör beskriva dessa samt lyfta fram viktiga aspekter på samordning av arbetena.

Nu har vi definierat behovet av arbetsinstruktioner – översiktligt

Då återstår att förtydliga vilka arbeten, förfaranden och arbetsmetoder som skall prioriteras att ta fram Ai för i huvudstudien samt att bättre specificera moment och innehåll i dessa.

Detta hoppas jag att även referensgruppen och alla andra som känner sig manade bidra med förslag och synpunkter kring.

Tack på förhand!



Miljonprogrammet – en het potatis

Miljonprogrammet Posted on 2012-09-19 11:48

Alla studier måste avgränsas – så även denna förstudie, som egentligen skall avgränsas till Miljonprogrammets byggnadsbestånd. Det blir av flera skäl inte riktigt så snävt – även om fokus ligger på miljonprogrammet:

– De projekt som kunde studerades (och var igång under förstudien) var flera från 50-talet.

– Flera intervjuade ansåg inte att det fanns någon egentlig skillnad i tillvägagångsatt bygga om ett miljonprogramshus eller ett hus från annan epok. Detta är blev ganska snart även min egen slutsats:

– Även om material och teknik skiljer sig åt ställs entreprenören inför samma typ av problem kring kvarboende och logistik.

– De flesta produktionsmetoder för fönsterbyten, stambyten, fasadarbeten mm bedöms lika tillämpliga i de flesta byggnader och byggnadsåldrar.

De eventuella skillnader som bör beaktas vid åtgärder i olika hustyper från olika epoker eller mellan olika hustyper inom en och samma tidsepok (!) antas alltså inte påverka metodvalen i någon högre utsträckning, men:

Det finns ett generellt behov av kunskap, information och underlag vid ombyggnad.

Ombyggnader om något behöver planeras och arbetsberedas noggrannt och med hänsyn till sina speciella förutsättningar såsom: kvarboende, logistik och oförutsägbarhet. Det verkar dessutom saknas någon egentlig utbildning inom ROT.

Av denna anledning kommer vi nog att föreslå att ta fram arbetsinstruktioner baserade på typ av åtgärd och metod – men inte på husets ålder i första hand!

Varje arbetsinstruktion bör istället beskriva om det kan föreligga specifika förutsättningar i olika byggander är av viss typ eller ålder för att på så sätt beakta, t ex befintliga byggdelars skick och material samt behov och omfattning av rivning och sanering.

Genom att göra arbetsinstruktioner mer allmängiltiga blir det förhoppningsvis en bredare och mer långsiktig användningspotential för dessa. Då blir dom ju dessutom mer ”hållbara” än om de enbart kan tillämpas i Miljonprogrammet, som väl är just en het potatis?



När renoveringen närmar sig nyproduktion?

Exempel Posted on 2012-09-18 13:14

Igår blev jag tipsad om ett ombyggnadsprojekt i Allingsås som enligt tipsaren fått både ris och ros. Själv är jag av den åsikten att vi bör vara tacksamma över alla erfarenheter.

Dyrköpta ”läxor” kan vi också lära oss något av!

Uppgifter och diskussion nedan bygger på information från Allingsåshems egen hemsida: http://www.alingsashem.se/index.php?page=brogardens_ombyggnad

Miljonprogramsområdet
Brogården i Alingsås (byggår 1971-73) har beslutats byggas om med
”passivhusteknik” i ett partneringprojekt med Alingsåshem och
Skanska.

Lägenheterna på Brogården kommer inte att komma upp till
passivhusstandard, men energianvändningen kommer att
minskas. Projektet startade 2008 i ett av husen, som hade nyinflyttning
2009.

Vad
avser passivhusteknik?

Passivhusteknik
innebär i det här fallet åtgärder i klimatskal, inkl både fasad och utfackning
samt installation av FTX med återvinning av värme ur frånluften.
Innetemperaturen skall värmas med hjälp av den värme som alstras från
elektriska och elektroniska apparater samt de boende. Som reserv kopplas ett
fjärrvärmeuppvärmt värmeelement till värmeväxlaren som återför värme till
tilluften.

Uppgifter om projektet:

-Uppvärmning

Fjärrvärme
via ventilationen

– Ventilation

Mekanisk
från- och tilluft med värmeväxlare (FTX), temperaturverkningsgrad 85%

– Yttervägg

44 cm isolering, U-värde
0,09

– Tak

40 cm isolering, U-värde
0,10

– Bottenplatta

12-20 cm isolering

– Fönster

Kryptongasfyllda,
U-värde 0,85

Källa:
Allingsåshem

Förutom
värmeåtervinning ur frånluften har Allingsåshem gjort följande åtgärder:

– Utfackningspartier har rivits och helt ny
yttervägg med tjock mineralullsisolering (se tabell) har byggts upp.

– En helt ny skalmur av tegel har murats och
hängts upp på vertikala profiler som skapar luftspalt.

– Värmeförluster via bjälklag/balkong elimineras
genom att fasaden flyttats ut över de tidigare indragna balkongerna så att hela
fasaden ligger i liv. Nya balkonger hängs utanpå.

– Tilläggsiolering av bottenplatta

Som
Allingsåshem själva påtalar handlar det om omfattande energiåtgärder men inte om
ett komplett passivhus – även om motsvarande teknik använts i de delar som byggts om.

Diskussion:

Intervjuer
och slutsatserna i vår egen studie indikerar att husen bör ha ett extremt
eftersatt underhåll om en så omfattande upprustning som Allingåshem gjort skall
”betala sig”: http://rotbloggen.rotai.se/#post2

Dessutom bör man nog räkna med att behöva tömma huset
på hyresgäster.

Å andra sidan är ju vissa av åtgärderna i
projektet, t ex installation av FTX, vanligt förekommande. Om tilläggsiolering
av fasader och tak tillåter passivhusstandard, dvs isolertjocklekar på upp till
440 mm
vill jag däremot låta vara ospekulerat, liksom nyttan av isolering av
källargolvet.

Varje projekt är som sagt unikt och kanske
kan erfarenheterna från detta ”fullskale-projekt” i Allingsås bör tas
tillvara för att kunna användas i de projekt och de byggdelar där
förutsättningarna finns, t ex vid genomruttna utfackningspartier…

Vår fråga är nu hur frekvent det kan
komma att bli med rivning och nybyggnad av utfackningspartier eller att flytta
ut balkongväggen i liv med resten av fasaden? Samt att hänga upp nya balkonger?

Kan det bli aktuellt att ta fram en arbetsinstruktion kring detta?

Boverkets
BETSI-rapporter indikerar t ex att skador och reparationsbehov i byggnadsbeståndet
är av begränsad omfattning/art – även om eftersatt underhåll förekommer!

Spontant
tror jag själv att arbetsinstruktioner för passivhusbyggande hade fyllt en
bättre funktion på byggAi.se: http://www.byggai.se/ Det kan kanske bli nästa grej…smiley?



Med god beredskap minskar överraskningarna – och skaderisken!

Kompetensförsörjning Posted on 2012-09-17 13:51

Ett ROT-projekt skulle krasst kunna delas upp i rivningsarbete och byggnadsarbete och hänvisa sistnämnda arbeten till arbetsinstruktioner för nyproduktion, men det är inte så enkelt. Det finns andra förutsättningar att ta hänsyn till än vid nyproduktion.

Omfattning och utförande av arbetena varierar med projektens olika förutsättningar. Som en av de intervjuade uttryckte det:

Det går inte att standardisera ROT-jobb. Varje projekt har sina förutsättningar”.

De som arbetar med ROT-jobb tycks ha lärt sig hantera dessa genom erfarenhet, men de flesta säger också att det kan behövas vissa hjälpmedel för beredning och planering.

Vad jag undrar är:

– Hur förs erfarenheten och de goda exemplen vidare?

– Hur bör vi då studera ROT-projekt och utveckla funktionella arbetsinstruktioner för ROT-jobb?

– Vad kan ”standardiseras” ? Kunskap och kompetens, kanske?

Visst kan metodiken vid planering och genomförande av olika ROT-arbeten ”standardiseras” (lite) t ex med utgångspunkt ifrån processen och olika skeden av arbetet – där kanske nya beslut måste tas. Detta verkar de intervjuade överens om.

Om vi betraktar ROT-projekten som en process med delvis kända grundförutsättningar samt en en del överraskningar – då behövs en välsmord organisation med ständig beredskap samt relevant kompetens!

Vi behöver då utveckla arbetsinstruktioner som tar upp ”eventualiteter” och ge exempel på hur dessa hanteras om/när i processen de blir aktuella.

Detta behöver inte vara så komplicerat egentligen. Varje arbetsmetod har sin arbetsinstruktion och sina ”eventualiteter”.

Beredskapen kan t ex bestå i:

– kunna hantera en tidigare okänd fuktskada som upptäckts bakom ytksikt och inredning.

– kunskap om provtagning avseende miljöstörande ämnen i delar som tidigare inte inspekteras/förstöras

– beredskap för hantering av t ex fukt- eller asbest och hur detta påverkar arbetsgången.

Märk väl att särskilda metodbeskrivningar (arbetsinstruktioner) bör tas fram för olika former av sanering.

Viktiga moment som bör belysas i varje arbetsinstruktion för ROT-jobb kan vara:

– Hälsa och säkerhet för det specifika arbetet – och då även för de kvarboende!

– Logistik – av material, men också av olika yrkeskategorier, UE och hyresgäster!

– Nödvändig beredskap för det aktuella arbetet.

Det blir lite att bita i!



Bättre förutsättningar att hantera asbest och PCB

Miljö och hälsa Posted on 2012-09-13 14:39

Vid rivning i hus från 60-70-talet (även i ännu äldre hus) kan bl a följande miljö- och hälsofarliga ämnen påträffas:

– Asbest
– PCB
– Bly
– Kvicksilver
– Freon
– Mikrobakteriell tillväxt, t ex bakom kakel och badkar i gamla badrum.

Enligt denna studies intervjuer med representanter för både allmännyttan och byggföretag görs oftast en miljönventering innan anbudsförfrågan går ut.

Byggföretagen upplever osäkerhet kring dessa miljöinventeringar som sägs vara av varierande kvalitet. Kanske beroende på att konsulterna inte haft tillgång till alla utrymmen eller möjlighet att göra förstörande undersökningar?

Ibland är konsulternas miljöinventeringar å andra sidan överarbetade! Eftersom entreprenören måste ta rationella beslut avseende rivningens omfattning och genomförande, hade i vissa fall kostsamma analyser och provtagning kunnat begränsas.

Det blir sannolikt mer effektivt att göra en ”lagom omfattande” miljöinventering först och sedan vid behov komplettera inventeringen och identifiering av miljö- och hälsofarliga material under rivningens gång.

För entreprenörens del kan det vara bra med bättre kunskap och underlag att tillgå för oförutsedd upptäckt av skadliga ämnen. Inte minst ur arbetarskyddssynvinkel!

För konsulterna som gör inledande inventering kan det vara bra med ökad förståelse och kunskap om rivningsprocessen samt om entreprenörens möjligheter och kostnader att separera och ta hand om miljöstörande rivningsmaterial. T ex skulle konsulterna i större utsträckning kunna optimera miljöinventeringen och komplettera denna med föreskrifter för entreprnören om var och hur provtagning skall ske under rivningens gång.

I förekommande fall bör konsulten också kunna bedömma om och när ytterligare provtagning är onödigt jkostsam då hela huset eller hela byggdelar ändå bör hanteras som kontaminerade – av praktiska, arbetsmiljö och/eller kostnadsskäl.

I denna skrift från förra seklet finns grundläggande information om förekomst av flera miljöstörande ämnen i hus: http://byggipedia.se/PDF/Miljostorande_material.pdf. Den gäller än idag, åtminstone som underlag!

Jag föreslår att det tas fram tydliga och pedagogikst arbetsinstruktioner för inventering, provtagning, analys samt för en säker hantering av hälsofarliga rivningsmaterial på arbetsplatsen.

Liksom idag bör detta arbete utföras av konsulter och specialfirmor som har innehar nödvändig kompetens. Arbetsinstruktionerna skulle främst tjäna som syfte att stärka entreprenören i sin hantering av oplanerad förekomst av t ex asbest och PCB. Ökad kunskap även bland utförare är dessutom en förutsättning för ett gott arbetsskydd.

Sannolikt kan dylika arbetsinstruktioner också bidra till ökad kompetens bland konsulter samt för att utbilda nya konsulter i miljöinventer



Ergonomi, ergonomi, ergonomi

Miljö och hälsa Posted on 2012-09-11 09:41

Igår träffade jag ett gäng fotogena byggnadsarbetare, rörläggare och platschefer på Lyckans höjd i Kristianstad. Ett område, två hus, två ROT-entreprenader, många glada ansikten samt just igår en stor sol över hela området – där fasad-, tak- respektive badrums- och stambyten pågick för fullt.

ROT-lyckan var fullständig i Kristianstad igår – inte minst för mig som fick förmånen att ”gagga” med dessa trevliga killar och trevliga hyresgäster, som ägnade nätterna åt att vakta byggmaterial och byggbodar mot tjuvar!

Många erfarenhetsbaserade synpunkter och ROT-dilemman påtalades, men mest av allt var det känslan av en glad stämning, en positiv attityd och inställning till arbetet samt en god kontakt med de boende – som jag tog med mig därifrån! Och saknaden av mitt gamla jobb som arbetsledare på bygge; den bästa arbetsplast jag varit på (om jag bara sluppit stiga upp så tidigt på morgonen)…

… och så några bilder:

Här, en spontan ergonomisk översikt från ett ganska vanligt ROT-jobb:

Det var allt från catwalken – för denna gång.

Kommentarer:

Bild 1- Rörläggarens kärra rullar inte lika lätt uppför trapporna i huset!

Bild 2 – Det är bara ”starke man” som klarar denna snedbelastning i längden. På gymmet balanseras kroppen rätt igen…

Bild 3 – En ”riktig” bodybuilder spänner core-muskulaturen när han bär rivningsmassorna jämt – med båda händerna – nerför alla trappor och behöver därför inte gå på gym smiley

Effektiva och flexibla transporthjälpmedel för denna typ av ROT-jobb – var finns det?

Slutsats:

Inga arbetsinstruktioner utan ergonomi-perpektiv – om jag får bestämma! Får jag det…?



Vem är det som skall skämmas – egentligen?

Miljonprogrammet Posted on 2012-09-10 09:52

Har miljonprogrammet fått oförtjänt dåligt rykte? Om samhällsnyttan med upprustning av miljonprogrammet skall förverkligas – gäller det nog att skilja mellan vad som är fakta och sakliga argument respektive vad som främst är mediala (och politiska!) påfund? Vi måste kanske börja med att göra hönor av elefanter?

Sociala problem?

– Sociala problem förekommer säkert som påstås i en del av miljonprogrammets bostadsområden – liksom i en del andra fastigheter, kvarter eller bostadsområden(!). Detta innebär inte att alla boende är kriminella våldsverkare! Långt ifrån.

Det är inte OK att ca 25%(?) av sveriges befolkning skall behöva skämmas över sitt boende och sitt bostadsområde!

På Gamlegårdsskolan i Kristianstad har eleverna tillsammans med ABK och Regionmuseet arbetat för att framhäva fördelarna med sitt eget bostadsormåde: gamlegården från 1960-talet: http://abk.se/CM/general_archive.aspx?cmguid=dc333ab7-6eb4-483a-a1a1-ce1385fac282&cat=TOPICS

Barnen ”hjärtar” sitt Gamlegården! Ett trevligt och bra initiativ på många sätt. Tror att det är både kul och bra för barnen samt att det fyller en viktig social och historisk funktion. Hoppas därför att liknande projekt även genomförs på andra skolor t ex på Östermalm i Stockholm, i Västra Hamnen i Malmö eller i Hammarby Sjöstad! Även om barnen där inte behöver ”försvara” sitt boende gentemot omvärlden så kunde det fyllt en social funktion även där. Jag skulle också vara nyfiken på att jämföra detta med det från Gamlegårdskolan och liknande initiativ från t ex Rosengård i Malmö.

Personligen är jag övertygad om att sammanhållning och trivsel redan är bättre inom många miljonprogramsområden än i innerstaden – även om där också är trevligt att bo smiley

Obeprövade produktionsmetoder och för snabbt byggande?

– Ja, det må vara hänt med den tidens mått mätt, men inte särskilt obeprövat eller haftsigt byggt – i förhållande till dagens obeprövade byggande! Eller?

Dålig kvalitet och hög energianvändning?

– Delvis ja, men enligt egna farhågor och intervjuer i denna förstudie är inte heller det något de boende skall behöva skämmas över; så dåligt är det inte alls överlag och definitivt inte i jämförelse med många moderna bostäder med avancerade system för värme – och kyla (i Sverige!). Och efter trettio-fyrtio-femtio år kan det kanske vara dags att byta ut den plastiga köksinredningen ändå? Samt liksom i ännu äldre hus byta stammar, reparera eller lägga om tak och fasader samt bygga om och höja standarden i våtrum?

När det gäller energianvänding i allmännyttans bestånd går det bra att t ex fråga MKB i Malmö vilket av deras hus som drar mest energi – samt vilket århundrade detta hus är byggt på!

Enligt intervjuer i denna studie skall en god förvaltning ge de den mest kostnadseffektiva energiåtgärden: http://rotbloggen.rotai.se/#post4

Hållbara arbetsinstruktioner!

Oavsett hur bra eller dåligt ett område är finns det klart alltid möjligheter att förbättra. Även om trivsel sägas vara bra kan t ex tryggheten alltid förbättras. Återkommer till detta och mycket mer i kommande inlägg och rapport!

I detta projekt kan vi knappast ställa milljonprogrammets rykte tillrätta – däremot hoppas vi kunna få fram relevanta och sakliga uppgifter för att kunna fokusera på ”rätt” åtgärder och ”hållbara” arbetsinstruktion – för ombyggnadsåtgärder i såväl miljonprogrammets bestånd som i andra bestånd!

Välkommen med input!

Ju mer omvärlden, t ex verksamma i branschen, bidrar med synpunkter, förslag, erfarenheter och fakta till projektet – desto bättre underlag för våra kommande arbetsinstruktioner.

Ni har ett par veckor på er – sen skall förstudien rapporteras. Vilka arbeten tycker du behöver arbetsinstruktioner och arbetsberedningsunderlag?



« FöregåendeNästa »